Saturday 17 January 2009 photo 2/3
|
Världen krymper....jag går gennom en lång mörk tunnel som inte har något slut, och det är mörkt.....minnen av saker som har hänt spelas upp framför mina ögon..så mycket smärta och lidande! min själ brinner..ja..jag käner de lika bra som jag känner din hand som smeker mina kinder och tårkar bort tårarna...men det va för länge sedan....det känns som att hela jag kommer att spricka ! något vill ut... jag försöker att kämpa imot dena ondska men det är en hopplös strid! jag fruktar inte döden...det finns värre saker att råka ut för än att dö....de enda jag fruktar är mig själv!
en våg av panik sprider sig genom mina ådror....det finns inget slut! de är över världen krymper och jag sitter fast i mitten av detta fruktansvärda! det ända jag kan göra är att välkomna döden med öppna armar och hoppas att det en dag kommer att ta slut, detta onödiga lidande....världen krymper..det finns inget slut...jag är fångad!
en våg av panik sprider sig genom mina ådror....det finns inget slut! de är över världen krymper och jag sitter fast i mitten av detta fruktansvärda! det ända jag kan göra är att välkomna döden med öppna armar och hoppas att det en dag kommer att ta slut, detta onödiga lidande....världen krymper..det finns inget slut...jag är fångad!