Tekniskt fel pågår.
På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder.
Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar.
Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.
Började dagen med att kolla på José González, som ibland hade scenen helt för sig själv, ibland uppbackad av Yukimi Nagano och Erik Bodin. Dock missade jag förs
José González med komp.
Jag fick höra nästan alla favoriter! Crosses, Heartbeats, Teardrop m.fl. Jag saknade dock Killing for Love. Möjligen att han spelade den precis i början, men jag tror inte det...
Fick även nöjet att träffa herr González efter spelningen, i Bengans tält. Han signerade även In Our Nature åt mig!
Sen var det dags för Sahara Hotnights. Jag måste dock säga att jag gillar deras tidigare stil mer än den nya poppigare. Därmed inte sagt att de inte var bra. Men de var ju sn
Det är nåt med kvinnliga basister...
Emellanåt bjöds det på en del ös, och de spelade `Quite A Feeling´ ("Jag fattar inte varför vi inte har begravt den här för länge sen...") och som avslu
Rockpose!
Frida Hyvönen gjorde sin grej, uppbackad av ett band. Hon lyckades även med konststycket att inte spela någon låt från någon av sina båda skivor. Men publiken v
Här, spelandes solo.
Var även på en konstinstallation, eller vad det nu ska kallas. Väldigt märklig upplevelse!
Tänkte att jag skulle se Lil' Kim, eftersom jag tänkte att det kunde vara lite kul, och eftersom jag ändå inte hade nåt annat för mig just då. Hon hade speltid 19
Meddelande inne på en toalett.
Håååååkaan! Notera hans kärlek till Hurricane Gilbert...
Sprudlande Håkan!
Väldigt energisk konsert, även från publikens sida. Dock måste jag säga att jag föredrar hans tigare (jag är en gammal gubbe!) skivor mot hans nya, lite mognare pl
Flaming Lips tog över efter Håkan. Jag kollade inte på dem, men de verkade ha roligt ända från första låten; teletubbies på scenen, stora orangea ballonger
...Patsy. Äntligen! Ja, vi träffades ju ca en minut dagen innan (strul med sms som inte kom fram resulterade i att vi inte visste var vi hade varandra) under Grinderman, då min intuiti
Festivalen var väldigt lugn och trevlig och publiken var städad. Kanske berodde det på att det inte fanns någon camping, så att det värsta drägget sorterades bort
Sist ut på festivalen (bortsett från några klubbspelningar som ändå inte var nåt att ha) var Neil Young.
En av konsertens höjdpunkter var när Neil, helt ensam på scenen, går upp längst bak på scenen och sätter sig vid en orgel (!) och spelar Mother Earth. Väldig
När han rivit av Rockin' in the Free World, använt hela speltiden och lite till, och bandet gått fram på scenen och tackat och sagt hej då trodde jag av nån konstig a