17 March 2010
Buckingham Palace, som är ungefär lika upphetsande som andra slott från den tiden, typ Oslos slott (som av en händelse är med ett års marginal jämngammalt med Buckingham Palace). Vi hade egentl
Naturen tar över... Jag blev helt fascinerad. Trädet har liksom växt in i staketet, eller tvärt om, hur man nu väljer att uttrycka det.
Närkontakt med djurlivet i parken. Vi fick - fick! - nötter och bröd i en kiosk, så att vi kunde mata fåglar och ekorrar. Ekorrarna var helt tama. De kom när jag visslade på dem. Fotograf: madm
Sen var det duvmatning. Det var inte lite duvor heller. Tänk er Ensam hemma i New York, med den där damen med alla duvorna i parken. Så var det! Här har jag lyckats locka två duvor att sitta på
Det stod skyltar överallt "don't feed the pelicans", och jag kände att jag inte kunde lämna parken utan att ha sett en pelikan. Vi gick runt överallt, men såg dem ingenstans, förrän det helt pl
Jag posade med nån sorts vakt på en häst. Det fanns en skylt bredvid där det stod typ "stå på egen risk. hästen kan sparkas och bitas.", fast på engelska naturligtvis. Fotograf: madmanne
När vi hade kollat klart på slottet, och ändå var i stan så tänkte vi att vi lika gärna kunde kolla runt lite där, innan vi åkte tillbaks till Camden. I Covent Garden hittade vi en snubbe som
Och hans hävdade bror, som stod på händer på den rangligaste ställning jag nånsin sett, på ett underlag av kullersten till råga på allt. De där röda klossarna rasade faktiskt, men vi var in
Sen gick vi till världens största lushbutik. Alltså, inte världens största som i "asså jag såg världens största hund igår, den var lika stor som jag!", utan faktiskt världens största.
Jag var tvungen att prova en riktig brittisk paj. Den var liten, men naggande god. Squash- och getostfyllning var det i.
Jag blev väldigt sugen på att gå och se musikaler. I West End finns det hur mycket musikaler som helst. Det var ett område där som bestod av typ bara massa teatrar.
Trots att jag precis hade druckit upp en oreo-milkshake (ja, du läste rätt. en milkshake med mixade oreokakor i!) kände jag mig absolut tvungen att köpa glass när jag såg en Ben & Jerry'sbut
Portobello Road var ett måste på resan, efter vad jag fått höra från Patsy. På nåt sätt hade jag lyckats få för mig att det låg i Camden, och tänkte att det var smidigt eftersom vi var kla
En klädaffär hade tusentals jättegamla symaskiner längs alla väggar. Det var riktigt coolt och udda.
Eftersom det var St. Patrick's Day hade typ alla pubar på olika sätt uppmärksammat detta. Gröna ballonger och treklövrar och annat grönt.
Rough Trade var en av de skivaffärer vi gick in i. Nota bene! Jag köpte inte en enda skiva i London!
En som hade affären intill den här försökte hävda att den var äkta (underförstått äkta Banksy). Hela London, och i synnerhet Portobello Road hade drabbats av Banksyfeber. I alla konstgallerie
Jag hade nån sorts föreställning om att vi, ifall vi följde hela Portobello Road, vilken var väldigt lång, skulle hamna i Camden eftersom jag hade fått för mig att Portobello Road låg i eller
Vi lyckades i alla fall ta oss därifrån. Rulltrapporna i tunnelbanan var branta. Tänk om nån skulle ramla. Skaplig dominoeffekt där...
Det var som små irrande gångar, typ bazar, där vem som helst skulle ha kunnat gå vilse. Jag diggade det här stället, som var gamla stallar, men som numera inhyser en marknad. Jättemysigt!
Sent omsider så inledde vi vår pubrunda. Vi hade tänkt ta en öl på varje ställe, och se hur mycket vi hann med. Här är första puben, The Oxford Arms.
Direct link:
http://dayviews.com/benjy/2010/3/17/