June
July 2010
Fick paket levererat till dörren 07.40, innehållandes min kamera, som jag glömt ta med mig till Peace & Love. Jag blev oerhört lycklig och kunde lugnt sova vidare. Tack mamma!
Många hade samlats för att se Hoffmaestro & Chraa tidigt på torsdagen. Inte så konstigt med tanke på att deras spelning på festivalet året innan drog sjukt mycket folk, och de har rykte om
Folk var så peppade att de började försöka sig på alla möjliga konstigheter, som att försöka sätta sig på nåns axlar, som sitter på nåns axlar. Avancerat!
Manne var också peppad!
När de drog igång blev det röj! De levde upp till sitt rykte som bra liveband. Det blev några nya låtar också. Ska bli skoj att höra nya plattan när den kommer.
Friterad banan med vaniljglass. Sjukt gott, och inte så dyrt heller. Typ 45 spänn.
Vi stod och väntade på att NOFX skulle börja spela, då en av killarna längst fram ställde sig och kissade på stället. Jag hoppade snabbt två meter bort för att undvika att bli nerskvätt. Ki
NOFX, som bjöd på en hel del röj, och oanständiga skämt.
En av festivalens höjdpunkter var Alice in Chains. Sjukt bra!
Den största anledningen till att jag överhuvudtaget åkte till festivalen i år var Them Crooked Vultures. Sjukt härliga! Synd bara att de inte fick längre speltid. Hade gärna hört dem spela all
John Paul Jones och Dave Grohl från TCV. Dave röjde hårt, som vanligt.
Josh Homme från TCV.
Sen var det dags för Robyn. Skoj att höra de nya låtarna. De gamla låtarna hade gjorts om till skumma, men rätt sköna versioner.
Robyn i motljus.
Kent invigde sin sommarturné på Peace & Loves största scen, Utopia, och inledde konserten lite lågmält med Utan dina andetag och Det finns inga ord.
Sen forsatte konserten med klassiker som Socker, Musik non stop och 747, varvat med lite mer oväntade låtar som Ingenting någonsin och M.
När de till slut började med Mannen i den vita hatten, och det fortfarande var en bra stund kvar av speltiden trodde jag faktiskt att de skulle byta slutlåt. Men så blev det tyvärr inte. Men en b
Eftersom Kent slutade i förtid hann jag gå och se några låtar med Entombed också, innan det var dags att gå hem.
Självklart var vi tvungna att ta ett stopp vid Ben Jerry's-vagnen för lite glass. Vi fick även en liten pratstund med tjejerna som står längst fram i kön.
Sen blev det lite Nationalteatern i solen. Gött!
Och världspremiär för Nicke Borg Homeland, Nickes soloprojekt. Det blev en blandning av softa låtar; lite covers och lite Backyard Babieslåtar och lite egna låtar också, tror jag. Jag blev lite
Sen låg vi i gräset och lyssnade på slutet av Lily Allens spelning.
Patti Smith, en av höjdpunkterna på festivalen. Idel hits, som People have the power, Because the Night och Rock 'n' roll nigger.
Härlig konsert helt enkelt. Hon verkade väldigt skön, Patti.
Visa toppen
Show footer