Wednesday 25 August 2010 photo 4/4
|
fan honey vad jag hatar detta.
kan inte sova. har ingen ro. vet knappt vad ro e längre.
först ett pissigt sommarlov fullt med panikångest&så ett sånt fint avslut på det hela!
ok,vi tar det från början. vad som hände.
allt började med att mamma en dag kom hem från jobbet&upptäcker att honey inte kan gå på bakbenen. hon släpar dom efter sig.
hon börjar titta på benen&märker att det sitter en säkerhetsnål inkörd i låret.
drar ut den på direkten&släpper ner honey. hon kan fortfarande inte gå. inte så konstigt,med tanke på att dom flesta nån gång har trampat på en nål&känt hur det känns.
då ringer hon en veterinär. hon fick reda på att vi har Rimadyl hemma,som fridolf tog när han hade ont i sina leder&i sitt öra.
vi skulle ge henne en halv,halv. alltså en fjärdedel.
det gjorde vi.
dagarna gick.
honey slutade äta,slutade dricka,slutade gå,slutade röra sig.
hon kräktes,hade diarré&blödde så inåt helvete. (hon löpte)
det var mer blod än nånsin. hon dubbellöper oxå. kan bero på att uppfödaren(vi va fodervärdar)tog en kull på hennes första&andra löp.
inte bra,med tanke på att tikar verkligen blir slutkörda&MÅSTE vila minst ett år mellan kullarna.
menmen,hon ville bara få det gjort.
efter andra kullen när hon kom hem var hon helt grå.
hon åt knappt. vi gödde upp henne. hon var helt mager,har aldrig varit en mathund. alla trodde att vi inte matade henne.
men så var inte fallet.
läkarna&vi trodde att detta skedde pga rimadylen. hon hade samma symtom som det skulle vara på biverkningarna,men mycket starkare.
vi åker in. hon läggs in. får dropp...
blir bara sämre&sämre.
till slut orkade hon inte mer. hon gav upp.
&den hunden var stark,det kan jag lova.
så allt beror kanske på att hon parades vid första&andra löpet,så det skedde hormonrubbningar&att blodet inte koagulerade som det ska.
ja...
det e så jobbigt. verkligen...
men idag somnade hon in. hon hade ont...magsår...det hade brustit i henne.
jag har gråtit konstant sen igår. har knappt sovit. det går inte.
jag kan inte fatta att hon e borta...aldrig...
hon har troligen varit sjuk sen valpstadiet,men det bröt ut nu.
det gick inte att förhindra.
men hon fick sömnspruta istället för att dö av anemi.
nu ligger hon begravd i djurkyrkogården i vår skog.
med rosor&en sten över. hon fick en kotte med sig.....
fick klappa&pussa på henne en sista gång.
fan...hon var helt kall,helt stel....livlös..
men hon var ju inte där.
nu e hon överallt. vart hon vill...
åh,vad jag önskar hon blev konkret igen..att hon levde.
jag saknar henne sååå...
honeygumman
Annons
Mammahatardig
Thu 26 Aug 2010 02:37
Du kommer klara det gumman. Du är också stark <3 det är alltid hemskt att förlora någon..vare sig det är ett djur eller en människa..det är samma relationer ändå.. Sörj så länge det behövs <3
Friendsgod
Thu 26 Aug 2010 00:12
börjar gråta nu ... :( saknar dig och hemskt att de här hände jag vet på ett ungefär hur de känns fast med en katt, men allt blir bra bara man tro <3
boilercake
Wed 25 Aug 2010 23:30
Jag börjar gråta. Tkr skit synd om dig. Önskar att jag kunde hjälpa :'(
boilercake
Thu 26 Aug 2010 08:14
men lilla becca jag vill kunna hjälpa mer :'(. jag vet hur det känns liksom. och jag vet att jag oxå kommer vara med om den känslan snart :'(
7 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/benstruktur/470235514/