Friday 24 October 2008 photo 1/2
|
Idag lämnade ante mig. Stor saknad redan!
Ante: hur kunde du göra så mot mig. Att först dumpa mig sen ta min vän. Jag trodde du älskade mig, men så var det tydligen inte.
Marie: Jag trodde du var min vän. Jag stöttade dig och lät dig sova här när henke dumpade dig både första och andra gången. Sen bara slet du ut mitt hjärta och trampade på det. Jag trodde vår vänskap betydde något.
Jag kommer aldrig glömma dig ante. Du hade förstor plats i mitt hjärta för det.
Never forget you
I wont see you smile anymore
I wont hear you laughe anymore
I wont hear you talk anymore
I will hold on to al the memories
I will never let you out of my heart
You will always be here with me
And I will never forget you anyway
Låt mig få gråta...tårarna gör så ont
Säg aldrig att tiden läker alla sår...ärren består
Be mig inte att vara stark...för jag är inte det
Hjälp mig att hitta min mening...för jag finner den inte idag
Be mig inte att glömma...det vore som mitt eget självmord
Marie: Jag trodde du var min vän. Jag stöttade dig och lät dig sova här när henke dumpade dig både första och andra gången. Sen bara slet du ut mitt hjärta och trampade på det. Jag trodde vår vänskap betydde något.
I wont see you smile anymore
I wont hear you laughe anymore
I wont hear you talk anymore
I will hold on to al the memories
I will never let you out of my heart
You will always be here with me
Låt mig få gråta...tårarna gör så ont
Säg aldrig att tiden läker alla sår...ärren består
Be mig inte att vara stark...för jag är inte det
Hjälp mig att hitta min mening...för jag finner den inte idag
Be mig inte att glömma...det vore som mitt eget självmord