Tekniskt fel pågår.
På grund av att en server kraschat är det vissa problem att ladda upp bilder.
Flera äldre bilder har även försvunnit till följd av detta, vilket vi beklagar.
Vi arbetar för att få igång det så snart som möjligt.
Drog hem till Emma för att säga hej innan hon drar tillbaka till London.
Anna dök upp.
Till slut, när vi blivit en tapper skara, drog vi ned till Engelska.
Vi träffade Anders på vägen till krogen. Vi tog hans jacka i pant för att han senare skulle bli tvungen att komma ned och hämta den.
Lalala. Hade inget att göra, så jag, Elenor och Anna tog en spontan sväng till Arvikafestivalen. Så här fint var det i Hagfors.
...och så här fint väder var det när vi parkerat bilen utanför festivalområdet.
Det blev en sjö utanför bilen. Helt galet. Men det kunde ha varit värre - vi satt ju ändå i en bil (och inte i ett trasigt tält).
När det klarnat upp något mötte vi upp Birre, Sanna och Fred vid festivalbussen. Inte orkar vi gå heller...
Åka bussa!
Väl på plats i draktältet. Mr Vindbacke himself välkomnade oss med kramar och en härlig doft av urin och vomering.
Det var bara att bita ihop. Att anlända till en festivalcamping när folk har kört hårt i en vecka redan är fan ingen lek. Tur att det finns medicin.
Erika var nog fräschast av alla på hela festivalen...
Fräschheten kan till stor del förklaras av hennes härliga långkalsonger.
För övrigt lyckades Einar bli utslängd tre gånger av vakterna. Bara under lördagen! Måste vara lite av ett rekord. Särskilt med tanke på att han hade ha
Tältskaparen himself! Se det som ett varnande exempel.
På väg till konserterna stöter man på en så här vacker t-shirt. Klubb Ohm goddammit!
Först ut the Go! Team... Jag var så grymt taggad, men de sög verkligen. Dåligt ljud och tråkigt framförande.
Så vi gick och kollade på Maps istället. Och det gjorde vi rätt i! Riktigt bra.
När jag gick lite närmare upptäckte jag att snubben till höger använder samma midi-klaviatur som jag. M-Audio Oxygen. Så det så!
Sen gick vi tillbaka till tältet, men det var sån dekadens att vi valde att dra runt på campingen istället.
Å andra sidan var det kul att träffa Jocke Fridh igen.
Puffen gjorde sitt bästa för att se bra ut.
Så var det då dags för Hot Chip. Och helt plötsligt var det värt hela resan! Sjukt bra.