Wednesday 10 August 2011 photo 12/35
|
Okej.. En låång nu då....<3
En tjejkompis-en sån som jag hade förut
Julia,Tove och Agnes sitter i mitten i NO salen bland massor med "WannaBeTjejer" och snackar kärlek. Det hörs ända ner. Och våran NO sal är stor,så ni kanske fattar. Jag blir lite avendsjuk på dom.. Jag vet, det låter miffat och konstigt,men jag skulle också vilja ha en tjejkompis att snacka med, speciellt om kärlek..Var Jakke verkligen en Player? Visst han satt vi tjejerna och var en av dom populäraste på hela skolan, men en Player?...Och var Tom verkligen kär i henne? Och hur skulle hon tackla det om han sa det? Hon visste ju inte ens vem hon gillade…Jakke eller Tom.Jakke eller Tom..Jakke eller Tom…
Fast ändå så visste hon att Davve alltid var där.. Men han var inte tjej. Han visste inte hur det var att vara tjej. Och Lars kunde hon inte heller fråga.. Han hade ju frågat HENNE om kärlekstips…Om ändå det fanns nån som hon kunde snacka med..Men no way att det skulle vara en psykolog som slukar barn som om dom vore middag! In kommer dom,oroliga,fulla med problem.Och ut kommer dom,med söndergråtna ögon,lättade hjärtan och lyckliga liv. Missförstå mig inte, jag Vet att det är bra att snacka med folk om hur man känner, men psykologer pallar jag bara inte..Dom sitter bara där,som robotar och låtsas förstå,precis som alla andra, "försöker hjälpa",göra ens liv "bra" igen…
Ja fattar inte.Jag fattar ingenting längre. Hela mitt liv hade vänts uppochner på en sekund.Allt hände på samma gång. Helt plötsligt, när allt var bra, vändes min tur emot mig,och hela mitt liv blev en enda stor skithög.
Kan man kanske önska sig det i julklapp? Skriva till tomten på sin önskelista:
Jag önskar mig:
*Ett nytt par rutiga byxor
*Att jag får gå på en My Chemical Romance konsert, eller varför inte en Simple Plan konsert?
*En tjejkompis-en sån som jag hade förut, för längesen..
*En stoooor radiostyrd bil med eldflammor…….
Jakke ringer flera gånger. Men varje gång trycker jag på upptaget.Det går inte.Inte för att han har svikit mig,som om jag vore hans flickvän,men jag tror faktiskt jag gillar honom,och sen får jag ju reda på att han är en Player..Hur kul är det?...Till slut hör jag hur nån knackar på dörren,mormor öppnar och hon ropar att nån vil träffa mig,och jag ropar irriterat tillbaka. In igenom min dörr kommer han,Jakke.
-Tjena…Va görs? Frågar han. Han har köpt nya byxor, och han har snoddar vid fötterna som ska hålla byxbenen på plats.Som en äkta fjortis,fjolla,Player..
-Ehm…Näe, inge…Varför kommer du över då? Frågar jag och stänger av Shut Up på spotify.
-Näe, ja undra bara om du ville hitta på nå…Ja hörde att du och Tom va me varann för nån vecka sen, hade ni kul eller?... frågar han och verkar lite sur.
-Ehm…Typ?...varför undra du, och varför är du så sur?...
-Vadå, jag är inte alls sur…Men jag hörde bara att han sagt något om mig..till dig.. Som typ inte var sant..?...säger han och sätter sig på sängen, väldigt nära mig..
-Jaa…det kanske han gjorde…
-Men du, lyssna inte på det slöddret..Han går bara runt och ljuger om folk…Förresten är det Han som är en Player..Och jag vet även att han gör värre saker..säger han och kollar djupt in i mina ögon..
-Okej…Då antar jag att du har rätt..säger jag och kollar in i hans ljusblåa ögon.Och till slut händer det bara..Våra läppar möts och snart ligger vi ner bredvid varandra..
Nästa dag är vi ute alla 4 på stan. Vi tar tunnelbanan dit och går på stan i cirka en timma innan vi delar på 2 pizzor. Tom och Jakke sneglar på varandra nästan hela tiden, och mer hotfullt och ilsknande än vanligt.Något måste ha hänt..Medans Davve köper en tröja inne på Kappahl,tar jag tillfället i akt och snacka med dom..
-Ehm..Är det något som hänt eller? Ni verkar väldigt irriterade…på varann..?...säger jag. Dom båda kollar på mig och sen på varandra.Sen börjar dom rodna lite granna.
-Näe. Det är inget,va menar du? Frågar Tom. jag rycker på axlarna och nickar mot Davve som kommer ut ur affären.
-Ska vi ta å åka hem då,så kanske vi kan ses på lördag?frågar Davve och grabbarna beter sig som om det regnar..
Dörren öppnas och slås igen med en smäll.Då kommer Lars in i hallen där jag nyss tagit av mig mina skor.
-Och vart har du varit idag då? Frågar han.
-På stan me grabbarna, varför undrar du?
-Näe,du har bara varit borta ganska länge,och varit inne på ditt rum dom senaste veckorna.Sa jag inte att du måste stötta mamma och försöka komminucera med henne, alltså få kontakt! Du fattar väll att hon kan börja minnas igen! Hon kan minnas dig igen..säger han.
-Men hallå, mamma fattar ju inte vem jag är! Varje gång hon ser mig ser hon ut som om hon sett en alien eller ett monster! Mormor har rätt, jag kan inte vara i närheten av henne ens! Hon kommer ju bli galen!! Säger jag och tar upp mina kassar och går in i mitt rum.Lars följer efter mig,trots min "knacka först" skylt som hängt på min dörr sen jag var 13.
-Lyssna inte på henne….Förresten, Annelie flyttar hit, och Emanuel kommer att sova här ganska mycket..Så du vet..
-Du då?Vart ska du sova?
-Ja har hitta en lägenhet alldeles här borta,Sandra och jag ska flytta in där om ett tag.
-Sandra? Är det…Neej…Har du?..Är ni?.... frågar jag nyfiket..
-Jaa..Hon du vet som jag bjöd ut..Vi blev ihop för nån vecka sen…
-Men? Jag har inte fått träffa henne!
-Näe.. men hon kommer över ikväll..Men hon kommer mest att hänga med mig och morsan..Men jag tror ni kommer få umgås lite granna också...Hjärtat hoppar till. Lars flickvän,Sandra, skulle komma över,och kanske umgås med mig! Jag vet, det låter helt fel och helt korkat, men kanske hon skulle få nån att snacka med..Eller vad tänker du med,Lol? Skulle Lars flickvän snacka med DIG? Hon känner ju knappt dig..!! tänker jag..
-Nice…Ja….Ja sitter väll här inne som vanligt om ni behöver mig..säger jag och kollar på datan.
-Men..Du…är du ok? Hur mår du?...frågar han och sätter sig bredvid mig på sängen.
-Jarå…Det är bra…säger jag rakt av.
-Äre….*host*….säger Lars och menar Sara.Jag kollar ner i marken.Jag tänker nästan säga det.Men innan jag hejdar mig själv,lägger Lars armen om mig och vaggar mig som en lite baby. Det är ok att han gör så.Han var min brorsa.Min själsfrände, eller kanske inte min själsfrände men han var en del av mig i alla fall…
-Det kommer bli bra… Vill du ha skjuts till kyrkan,eller är det ok? Ja tänkte bara om du ville fixa till lite, och minnas eller nåt…Säger han.Jag hade inte tänkt på det förrän nu.Saras gravplats.Hennes gravsten som jag hade tusentals ritningar på. Den låg öde.Det var säkert 2 år sen jag var där..
-Jaa…Jag…kanske…säger jag.
-Kan vi åka nu,tror du? Jag ska ändå fixa en sak i lägenheten och då kanske du får se den också?..
-Aa…Ge mig 3 minuter bara…säger jag och fixar till mig innan vi åker till hans lägenhet. Det är en tvåa.Dom har inte inrett något speciellt,men Lars säger att dom ska måla lila och svart och kanske lite vitt. Han visar runt lite granna och sen åker vi ner till blomsteraffären och köper ett ljus och blommor. Sen åker vi den ganska långa vägen till kyrkogården..
-Hur känns det? Frågar Lars i bilen.
-Det känns nästan som om…ja…som om jag svikit henne…säger jag och förundras över att jag öppnar mig så pass mycket..
-Varför då? Hon är ju…hon lever ju inte…
-Jaa,men..Hon var min bästa vän, och är det än idag…Och sen besöker jag inte henne,eller hennes grav på 2 år…säger jag. Han lägger sin ena hand på mitt lår.
-Du pratar så poetiskt..Ibland fattar jag inte vad du snackar om..Men, jag tror jag fattar i det hära sammanhanget..säger han och blir plötsligt avbruten av att Sandra ringer och att han absolut måste svara..Han älskar henne.Väldigt,väldigt mycket. Det både hör och ser jag. Jag undrar om Jakke och Tom gjorde det.Jag hade ju som sagt kysst båda..
Kyrkogården ligger öde och tom. Den är väldigt stor, och överallt ser man antingen kors eller stora och små gravstenar.Jag kan nästan inte kolla.Det är för hemskt.Jag hatar kyrkogårdar.. Efter ett bra tag kommer vi fram till ett ställe där det bara står ett fåtal stenar. Det är träd lite överallt och nästan längst bort är graven.Graven där tårarna kommer.. Snön ligger tungt över blommorna som nästan helt vissnat.Visst hade Saras föräldrar tagit hand om dom,som till viss del var deras ansvar,men ändå regnar skammen över mig.Jag borde också ta hand om den.. Dom hade visst varit där redan idag och gjort i ordning, men det snöade så förfärligt mycket så jag borstade av det värsta..
-Hur var hon? Jag träffade inte henne så ofta…frågar Lars plötsligt.
-Hon var…helt ….helt fantastisk….Bevarade alla hemligheter…tröstade en,förstog en…Hon var bara en sån j*vla bra bästis…Hon var allt..Hon var som….som Sandra för dig! Fast hon var ännu mera…säger jag och känner hur tårarna bränner i ögonen..Lars böjer sig ner och jag hör hur mobilen ringer,precis innan han ska säga något till mig. Det är Sandra.
-Svara.säger jag. Det gör inget..
-Nej.Jag får ringa upp…Min syrra gråter och jag vill inte att hon ska vara ledsen…säger han och kramar om mig hårt.Jag borstar av snön från gravstenen där det står:
Sara Karlsson 1993-2006
En sann vän,en underbar person som vi aldrig kommer att glömma..<3
Jag gråter när jag läser det.Hon blev bara knappt 13. Hon var bara 15 dagar från att fylla 13..Livet är kort för vissa.Hade mamma sagt.Som om jag inte visste det. Hon hade knappt kommit in i puberteten,som jag redan kommit in i.Hon var fortfarande ett barn. Ett ledset barn.En ledsen själ.
-Hon blev bara 12,Lars..Hon var bara ett barn..säger jag till Lars.
-Kom nu…Vi måste åka hem innan det blir mörkt…säger han och drar lite i min jacka. Jag tänder det svarta ljuset och lägger dom svartsprejade rosorna på graven och känner på gravstenen en sista gång innan jag går därifrån med Lars tätt intill mig…
Jag låser in mig på mitt rum den kvällen och sätter på spotify och Johnny Cash börjar sjunga på Hurt medans mina tårar rinner ner för mina kinder och kniven far fram..
KOmmentera för mera söt:*<3
Jag önskar mig:
*Ett nytt par rutiga byxor
Jakke ringer flera gånger. Men varje gång trycker jag på upptaget.Det går inte.Inte för att han har svikit mig,som om jag vore hans flickvän,men jag tror faktiskt jag gillar honom,och sen får jag ju reda på att han är en Player..Hur kul är det?...Till slut hör jag hur nån knackar på dörren,mormor öppnar och hon ropar att nån vil träffa mig,och jag ropar irriterat tillbaka. In igenom min dörr kommer han,Jakke.
Nästa dag är vi ute alla 4 på stan. Vi tar tunnelbanan dit och går på stan i cirka en timma innan vi delar på 2 pizzor. Tom och Jakke sneglar på varandra nästan hela tiden, och mer hotfullt och ilsknande än vanligt.Något måste ha hänt..Medans Davve köper en tröja inne på Kappahl,tar jag tillfället i akt och snacka med dom..
Comment the photo
mera knark kommer definitivt snart söt;D<33
11 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/biancadumbo/442461636/