May
Saturday 13 August 2011 photo 26/134
|
26
EBBA
Tom och Bill Kaultiz. Vartifrån hade jag hört de namnen?! De lät så underligt igenkänt. Aja, jag var i alla fall tvungen att sätta det åt sida, åtminstone tills imorgon kväll då vi skulle träffa dem. Jag visste egentligen inte varför vi skulle träffas i en buss och käka pizza och så där, men jag antog att det fanns en rimlig förklaring till allt det. Som vanligt hade väll Emma glömt att berätta den viktiga saken, eller så ville hon helt enkelt inte berätta….Hursomhelst, efter en sen helt vanlig dag på jobbet, skyndade jag mig hem och kollade vilka kläder jag skulle ha dagen därpå, då jag skulle träffa min bästa systers pojkvän….
-Dagen Efter- På Kvällen Efter Konserten –
Emma hade såklart varit för virrig och nu satt jag på ett hotellrum mitt i New Jersey. Killarna var tydligen på väg från jobbet.
-Vad jobbar de med egentligen?? Frågar jag en aning förvirrat.
- Ehm…De…de spelar i ett band…Tom på gitarr och Bill sjunger…säger hon försiktigt, det märktes att hon inte ville sprida det för mycket… Min hjärna började arbeta. Jag kände igen dom ännu mer, men från vart?!?! Jag hinner inte säga något mer, förrän pizzadoft når min näsa och dörren öppnas av en medelålders man , följt av två ganska långa killar. Georg och Gustav.
- OJ….är Du här?...stammar Georg fram. Jag skakar fundersamt på huvudet. Varför visste jag deras namn? Hade jag varit på fyllan med dom någon gång? Förmodligen, och det var det som oroade mig….
- Eeh…aa….det är jag som är Emmas storasyrra, du kanske minns mitt namn eller?? Säger jag frågande och sträcker fram min hand för att hälsa.
- Aa…Ebba va? Säger Georg innan han tar min hand. Jag bara nickar jakande på huvudet. Jag sätter mig ner, då jag genast fått en klump i magen. Jag hatade när det blev såhär, det hade redan hänt en gång förut, och med min bästa vän också, och det var nog. Jag ville inte förlora någon mer, snälla…Bad jag tyst till den såkallade Guden som alla trodde på.
- Åh, de kommer upp snart, säger Tom. De måste bara rasta hundarna lite! Kvittrar Emma glatt och fnissar till som om hon var 4 och kär….Klumpen bara växer och växer och snart är jag tvungen att rusa in på toaletten. Jag sköljer mig försiktigt med vatten över mitt ansikte och är på väg att spy när dörren öppnas och två mycket välkända röster börjar eka i rummet. Jag torkar ansiktet, kollar sminket och tar mig samman innan jag sammanbitet går ut från badrummet och möts av 7 glada personer. Två glada leenden når mig, men blir genast väldigt förvånade. Där sprack det. Jag visste det. Bill ser förvånat och lite skrämt på mig, men hälsar artigt som om ingenting hänt. Sen kommer Tom fram, och jag vill bara därifrån.
- Vi måste snacka. Väser han stressat i mitt öra. Just då vill jag bara sjunka ner i marken, skaffa mig en tidsmaskin och göra så att det aldrig hänt…
- Hur gick konserten, älskling? Frågar Emma när Tom slagit sig ner bredvid henne.
- Jättebra! Fansen var helt galna! Säger han och ler stort, men såklart syns oroligheten igenom hans pokerface.
- Ta för er bara! Vi åker vidare imorgon…Och just nu har jag massor att göra, så ni får fixa käket och det andra själva! Säger förmodligen deras manager och går ut igenom ytterdörren.
- Så…vad jobbar du med…eeh…vad hette du igen? Frågar Bill försiktigt men "glatt".
- Ehm...Ebba heter jag….*fniss*, och jag jobbar som modell. Jag började i Sverige, i Göteborg för bara några månader sen, och sen dröjde det inte länge tills jag fick jobb här i New Jersey! Berättar jag glatt. Han nickar intressant på huvudet och sneglar lite oroligt åt sin brors håll. Resten av måltiden är vi för det mesta tysta, såklart, det finns inte mycket att prata om, och med tanke på att jag nyss kommit på att…
Mina tankar avbryts när Emma och Alex plötsligt reser sig upp för att ta hand om skräpet (rättare sagt gå ner till restaurangen och slänga det).
- Har du sagt någonting till Emma om det….? Frågar Tom oroligt när de gått ner.
-Men det är såklart jag inte gjort!....Bara…duvet….att jag gjort det, men inte visste vem….Ni vet ju hur packad jag var den kvällen….muttrar jag och känner hur skammen flyger över mig.
- Jo, tack det vet vi…muttrar Gustav.
- Men hur ska vi göra då!? Vi har ju nyss blivit tillsammans!! Om något går fel, och hon gör slut lovar jag att jag tar livet av mig! Ryter, ja nästan skriker Tom. Bill hjyssar till honom och suckar tungt, och jag tänker precis öppna munnen när Georg utbrister att de kommer. Och in kommer två glada tjejer, dock den andra lite oroligare än den andra. Min puls ökar, men Toms ganska lugnande blick får mig att lugna mig för kanske 2 sekunder, innan pulsen ökar igen. Jag tänker på det sista Tom hade sagt. Kunde han verkligen ta sitt liv för henne, var han verkligen förälskad. Ingen kille jag hade varit tillsammans med hade någonsin sagt det till mig, och det gjorde mig både svartsjuk och rörd.
Vi gjorde inte så mycket den kvällen, mest satt och snackade, tills klockan var 22, och G:na gick in till sig, och snart bestämde vi oss andra också för att lägga oss. Vi hade fått en stor svit, med 4 sovrum. Medan Emma var i badrummet och fixade till sig, satte vi oss i soffan för att i alla fall försöka snacka om det…
- Jag åker tidigt imorgon, förmodligen tidigare än er. Så jag antar att du, Tom på något sätt får säga det. Säger jag rakt ut.
- Men hur ska jag kunna säga det?! Ska jag bara säga som det är eller!? Ryter Tom.
- Lugna ner dig, Tom! vi löser det här, på något sätt…muttrar Bill.
- Ursäkta mig, men vad snackar ni om? Jag hörde vad du sa, Tom…så just nu är jag verkligen orolig…säger Alex plötsligt. Vi som nästan glömt henne…
- Jag berättar sen, älskling, ok?..säger Bill lugnt och lägger en hand på hennes lår och kysser henne lite lätt i pannan. Hon nickar sakta jakande på huvudet innan vi fortsätter.
- Alex, du kanske kan messa mig imorgon då? För jag ska till jobbet väldigt tidigt…säger jag sen.
- Aa…jag messar dig…om nånting…när vet ingen….men ok….säger hon bara på sitt lilla försiktiga gulliga sätt som bara hon kan.
- Söt du är….gullar Bill och ger henne ännu en kyss på pannan. Hon ser glatt upp på honom, då hon var mycket kortare än honom, och kysser honom lite lätt på munnen. Då kommer Emma ut från badrummet.
- Hej!....vad gör ni härute? Frågar hon med en förvirrad min.
- Ehm…snackar….säger Tom bara och ler ett svagt leende innan jag går in till badrummet….
Kommentera för mera=D<3
- Har du sagt någonting till Emma om det….? Frågar Tom oroligt när de gått ner.
Vi gjorde inte så mycket den kvällen, mest satt och snackade, tills klockan var 22, och G:na gick in till sig, och snart bestämde vi oss andra också för att lägga oss. Vi hade fått en stor svit, med 4 sovrum. Medan Emma var i badrummet och fixade till sig, satte vi oss i soffan för att i alla fall försöka snacka om det…
- Jag åker tidigt imorgon, förmodligen tidigare än er. Så jag antar att du, Tom på något sätt får säga det. Säger jag rakt ut.
- Ehm…snackar….säger Tom bara och ler ett svagt leende innan jag går in till badrummet….
Comment the photo
mer kommer när fler läst:P<33
Nu kommer jag försent till skolan, men det var värt det :D!!
MERMEREMER!!
25 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/biancadumbo/460207297/
Visa toppen
Show footer