May
Saturday 13 August 2011 photo 104/134
|
Åker till Husum/Övik på lovet, och det kommer drf inte komma upp ngra delar då^^ Men ni får ett nu ist^^)
hps ni fortfarande gillar de ja försöker få ner i ficen o har ett riktigt härligt lov!:D
103
-Vill du ha något? Frågar Alex när vi sitter nere och kollar på tv, kanske en halvtimma efter att killarna åkt.
- Näe….jag är inte så värst hungrig….och jag även om jag var det så skulle jag inte kunna äta, för jag måste snart ringa polisen….säger jag.
- Mm….det är väll bäst att få dett överstökat….Men jag måste åka till affären, något du vill ha? Frågar hon sen.
- Näe…men tack…säger jag innan hon går och jag blir ensam i huset. Ensam i det stora tomma huset. Efter ett tag tar jag mod till mig och ringer.
HEJ….DET HÄR ÄR EMMA ANDERSSON, OCH JAG SKULLE RINGA SENAST IDAG OM MIN HUND WILLIAM….säger jag med skakig röst och skaplig engelska.
OKEJ, DÅ KOPPLAR JAG DIG TILL POLISMÄSTARE MÜLLER! Säger tanten i telefonen. Då hör jag hur Alex kommer hem med varorna.
MÜLLER. Säger en röst jag kommer ihåg men ändå inte….troligen för att jag inte lyssnade igår..
H-HEJ….JAG SKULLE RINGA DIG IDAG….MITT NAMN ÄR EMMA ANDERSSON, WILLIAMS ÄGARE.
ÅH, VAD BRA ATT DU RINGDE! VI BEHÖVER PRECIS ETT SVAR!
JA….JAG HAR BESLUTAT ATT….JA…JAG VILL INTE ATT HAN SKA FÅ GÅ SOM EN FÅNGE….JAG….JAG TROR ATT HAN KAN FÅ DET BÄTTRE PÅ NÅGOT ANNAT STÄLLE….suckar jag och känner att tårarna är nära.
OKEJ….DÅ KAN NI KOMMA IN NU I EFTERMIDDAG, ELLER HAR NI NÅGON SPECIELL TID NI VILL ATT HAN SKA ….SOMNA IN?
NEJ….NEJ DET GÅR BRA…. Säger jag som nästan kvävs av mina egna tårar.
OKEJ, KOM IN DÅ KLOCKAN FEM TILL DJURSJUKHUSET…..OCH GLÖM INTE ATT TA MED…..
Mer än det hör jag inte då jag sjunker ner på golvet och tappar telefonen så batteriet åker ut. Jag sjunker ihop i fosterställning och låter tårarna komma då Alex kommer farande….
TOM
Vi kommer efter några timmars planering och repning hem där jag ser hur min älskade Emma ligger sovandes i soffan, med Alex bredvid sig.
-Vad har hänt?! Utbrister jag.
- Hon ringde polisen. Det blev bara för mycket….Ni ska åka in nu i eftermiddag till djursjukhuset. Jag och Bill kan också komma om ni vill….säger Alex. Jag sneglar på Bill som stirrar ner i golvet. Han försöker se osynlig ut, så att alla runt omkring honom inte ska se vad som döljer sig under ytan. Han har alltid varit lite så. Där är vi i alla fall lika, tänker jag och suckar tungt när jag ger honom en menande blick. Han ler lite svagt och ser ut att samla sig. Hela den här situationen rörde upp gamla känslor…
- Ja, tack…..Men….ska vi göra oss i ordning då, så vi kan åka så fort som möjligt?....säger jag och Alex instämmer och låter mig väcka den underbara sötnosen som låg och sov.
- Älskling….ska vi åka då?....säger jag och kysser henne på pannan. Hon ser ut att vakna med en lätt suck, men ler tappert mot mig.
- Okej….säger hon och tar min hand och håller om den extra hårt. Hon går in på toaletten och fixar till sig innan vi hoppar in i min bil och kör iväg till djursjukhuset. Väl där sätter vi alla på oss mörka solglasögon. Emma hade inte några, och fick låna ett par av mig..
- Ehm…hej….Det här är Emma, Andersson…vi är här för hennes hund William….säger jag bara med Emma hårt pressat kring mig. Jag kunde känna hennes oroliga andetag mot mitt bröst när hon i receptionen går och kollar.
- Shh…ta det lugnt, älskling….Andas….Lugnar jag henne. Och hon blir faktiskt lugnare. Hon kramar om mig då tanten kommer igen och visar oss in till ett litet väntrum.
- Älskling, det kommer gå bra, okej?....Kom bara ihåg att han får det bättre än på något annat ställe…säger jag och vänder mig sen till Bill som suttit tyst.
- Bill…jag vet att du inte är ok….och jag vet att det här framkallar gamla minnen, men det är helt ok att gråta…..säger jag på tyska. Han kollar tacksamt på mig då en tjej i vita kläder kommer in.
- Då var vi klara för Anderrson….sade jag rätt? Säger hon på krasslig engelska.
- Nästan, Andersson. Fakeler Emma. Vi går i en lång korridor och får sen sätta oss utanför ett ganska avlägsnat rum.
- Vill ni se er hund före eller bara efter? Ni får såklart se honom efter om ni inte ser honom just nu! Försäkrar tjejen, som enligt namnbrickan hette Anna.
- Ja…mumlar Emma…..Ja, bara han inte är bakom lås och bom….säger hon sen.
- Ska jag följa med dig älskling? Frågar jag.
- Mm….mumlar hon och så börjar vi gå tillsammans med Bill och Alex och Anna till en skällande avdelning….
hps ni fortfarande gillar de ja försöker få ner i ficen o har ett riktigt härligt lov!:D
Comment the photo
16 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/biancadumbo/475982564/
Visa toppen
Show footer