Och hans vackra choklad ögon… Man skulle nästan kunna drunkna i dem, hans mörka mjuka ömma röst när han är lugn. Hans otroligt vackra leende. När jag tänkte på honom började alla känslor komma, jag blev varm, min mage tumlade runt. Nu var det bara ett svar… Jag var kär i min bästa vän. Jag gick tillbaka till mitt rum. Alex satt i sin säng och tittade på mig med sina mörka vackra ögon. Jag kände hur känslorna bubblade upp inom mig. Jag tittade tillbaka och log.

"God natt." sa jag.

"God natt…" sa han med sin ömma vackra röst. Jag la mig i min säng och somnade ganska fort. Morgonen där på vaknade jag av att Emil rusade in i rummet och väckte mig och Alex.

Vi blev vansinniga. När Emil äntligen hade gått ut från rummet satte vi oss upp. Vi tittade på varandra och skrattade, sedan gick vi ner till köket.

"God morgon mina solstrålar!" sa Alex mamma.

"God morgon…" sa jag och Alex på samma gång.

"Rostat bröd med nutella, eller flingor med yoghurt?"

"Rostat bröd, vill du också ha det Anna?" sa Alex, jag nickade. Vi åt våran frukost och sedan gick vi upp och satte på oss kläder. Alex tog på sig ett par jeans shorts och en svart t-shirt. Jag tog på mig ett par extra korta shorts och ett vitt linne. Alex tittade på mina ben.

"Vad är det?"

"För att vara så smal, har du helt underbara starka ben!" sa han. Jag tittade på mina bruna långa muskulösa ben. Jag fattade att han tyckte mina ben var fina, men smal? Jag är inte smal! Jag väger femton kilo för mycket! Men Alex och alla andra ansåg att jag var normal kurvig och vacker. Så jag fick väl lita på det… Det var väldigt soligt väder ute och väldigt varmt, så jag och Alex gick ner till bryggan och satte oss. Han blundade och lutade huvudet lite bakåt. Jag tittade på honom, hans vackra ansikte… Han var så otroligt fin! Att jag inte hade märkt det förut. Har jag verkligen varit så dum att jag inte fattat hur fin han egentligen är förens nu? Plötsligt tittade han på mig.

"Vad är det?" han reste sig upp, tog tag i mig och slängde ner mig i vattnet. Jag skrek och sprattlade. När jag kom ner i vattnet trodde jag att det skulle vara iskallt, men det var det inte! Det var jättevarmt. När jag kom upp ur vattnet kände jag i mina fickor.

"ALEX!!! MIN MOBIL VAR I FICKAN!!! NU ÄR DEN FULL MED SALTVATTEN!" skrek jag.

"Oj gud! Förlåt!!" sa han

"Moahaha! Jag bara skojade!" skrattade jag. Alex började skratta och tog tag i mig igen, men denhär gången ramlade han också i. Vi skrattade och försökte komma upp ur vattnet, men vi buttade bara bort varandra från stegen. När vi kom upp var vi alldeles klassblöta.

"Men? Vad har ni gjort??" Frågade Alex mamma.

"Jag slängde i Anna i vattnet och när jag skulle göra det för andra gången ramlade jag också i…" berättade Alex buttert. Jag skrattade.

"Hehe okej, ni kanske ska byta om till vanliga kläder?"

"Ja, det är nog en bra idé…" sa jag. Hon nickade. Vi gick upp till vårat rum och satte på oss badkläder. Sen gick vi ner till bryggan igen.

"Ska du i först, eller jag?" frågade han.

"Du!" sa jag

"Nej! Du!"

"Nej! Du bad mig att välja, och jag valde dig!" Alex suckade.

"Kan vi inte hoppa i tillsammans då?"

"Visst" sa jag, vi gick ut på flytbryggan. Han tittade på mig och tog min hand.

"Är du beredd?" frågade han.

"Jag tror det…"

"Bra!" sa han och började springa, jag ryktes med eftersom jag höll i hans varma hand. Vi flög ner i det varma vattnet och skrattade.

kommentera för mer :D

MER !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!