April
Saturday 1 January 2011 photo 1/1
|
~Har ingen bra bild än, men det kommer~
Nytt år, betyder ny FF! :D
18 år utan kärlek från föräldrar… 18 år utan kärlek över huvudtaget. 18 år utan den uppmärksamhet jag behöver. Det enda som hade hållit mig vid liv under alla dessa åren, var det fantastiska bandet Tokio Hotel. Men nu orkade jag inte mer. Jag tog ett steg till. Tittade försiktigt ner. Det var långt ner till marken. Perfekt. Jag ställde mig på kanten.
Bill
Det var kallt som in i helvete. Jag gick hem från pizzerian. Jag gick åt höger, vet inte varför eftersom vänster vägen är snabbare, men jag kände att jag var tvungen att gå den vägen. Jag försökte hålla mig varm. Det var helt tyst ute. Ingen människa i närheten. Så skönt. Plötsligt såg jag en figur på ett tak. Redo att hoppa. Och det gjorde hon. Föll hejdlöst mot marken. Jag sprang dit fort som jag bara kunde. Jag tog emot henne. Jag höll ena handen vid hennes nacke och den andra lite ovanför rumpan. Vad tänkte hon med? Jag försökte få av mig min jacka och la den på marken. Jag la henne på jackan och försökte få liv i henne. Hon hade svimmat. Snart öppnade hon ögonen. Hon tittade trött på mig.
"är jag död?" mumlade hon.
"nej, men du var nära på det…" svarade jag. Hon slöt ögonen igen. Jag bestämde mig för att ta med henne hem. Hon behöver det. Jag bar upp henne och tog henne hem. När jag kom hem fick jag banka på dörren. Tom öppnade.
"kan du inte öppna själv? Eller är du för full?" sa han
"nej, men det är inte så lätt att öppna dörren med en medvetslös kvinna i händerna."
"men Bill! Vad fan har du gjort? Drogat ner henne eller?"
"nej, men hon var på väg att hoppa från en byggnad. Jag fångade henne innan hon hamnade på marken"
"nobelt gjort bror." jag suckade åt honom.
"kan du sluta stå ivägen"
"oj juste, förlåt" sa han och flyttade på sig. Jag gick in med tjejen i armarna. Jag hade ingen aning om vad hon var för tjej, jag hade ingen aning om hennes namn, eller ålder, eller ens varför hon var redo att hoppa från en byggnad. Det kändes taskigt att lägga henne på soffan, så jag tog upp henne till mitt rum och la henne i min säng. Jag tog av henne tröjan och såg stora sår på hennes armar.
"oj, något väldigt allvarligt måste ha hänt med henne…" sa jag tyst för mig själv. Hennes t-shirt var lortig så jag tog av den också. Hennes mage var ingen vacker syn. Piskmärken. Över bröstet, magen, på sidorna och på ryggen. Nu förstod jag lite varför hon ville ta livet av sig. Jag tog fram en ren tröja och satte på henne den. Sedan drog jag av hennes tajta jeans och la dem i tvätten. Sedan bäddade jag ner henne. Själv gick jag och tog en filt och gick ner och la mig på soffan. Nästa morgon vaknade jag med ett skrik uppifrån. Tom blev rädd så han tappade stekpannan på sin fot.
"HELVETE!!!" vrålade han ifrån köket. Jag reste mig och sprang upp mot mitt rum. Hon hade vaknat. När jag kom in skrek hon ännu mer.
"vart är jag!!!?? Vad har du gjort med mig??"
"jag är Bill Kaulitz och du är hemma hos mig i mitt hus här i Tyskland. Jag räddade dig från att dö. Jag tog emot dig när du hoppade."
"det fanns en anledning till att jag hoppade! Och det var INTE för att du skulle rädda mig!!"
"ett tack hade också räckt…" sa jag
"vänta lite, är du Bill Kaulitz!?" sa hon. Jag himlade med ögonen.
"syns inte det?"
"Å herregud!!! Jag är ett stort fan!!"
"då borde du lyssnat på låten don’t jump!"
"ett tack hade också räckt…" sa jag
Comment the photo
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/bibis/481471294/
Visa toppen
Show footer