Wherever you are, Episod 23
- Chaz, snälla! nästan skrek jag. En gammal tant med en hund kollade upp på mig, jag log ett stressat leende mot henne och sedan gick jag vidare.
- Jag vet inte Mathilda...
<hr>

- Chaz, snälla. Jag vet att jag gjorde fel, men det bara hände... sa jag tyst.
- Och hur vet jag att det inte kommer hända igen? Jag kanske förlåter dig och sen händer det igen? Jag vet inte vad jag ska säga Mathilda, och jag måste gå nu. Vi får pratas vidare senare, hej då, sa Chaz snabbt. Helvete...
Jag skickade iväg ett sms till Christal och frågade om vi skulle göra något och hon svarade på en gång. Jag läste smset och blev genast glad, hon sa att det gick. Jag började gå mot hennes hus men innan jag öppnade grinden kände jag hur någon tog tag i min arm. Hur många gånger ska det här hända på en dag egentligen? Jag vände mig och och där stod Justin. Han kollade ledset på mig.

- Förlåt Mathilda, jag skulle inte kysst dig... sa han tyst.
- Asså Justin... bara... håll dig borta ett tag, okej? sa jag och gick in.

Justins perspektiv:

Är alla chanser slut nu eller? Jag sprang till en affär och köpte en bukett blommor, sen sprang jag tillbaka till Christals hus. Jag plingade på och Christal öppnade. Hon kollade förvånat på blommorna, sedan ropade hon på Mathilda. Mathilda kom ut och blev lika förvånad som Christal.

- Varför blommor Justin? frågade hon.
- För att... det är ett sätt att säga förlåt på? svarade jag och log ett fejksmile.
- Ah.. tack. Vill du komma in? frågade hon sedan och kollade mig i ögonen. Hennes ögon glittrade och stod och stirrade på dem ett långt tag.
- Juuuusstiiiiin! hörde jag Mathilda säga.
- Eh, ah visst! rodnade jag och svarade. Hon skakade på huvudet och öppnade dörren. Jag gick in och såg mig om, Christal bodde verkligen fint. Jag kollade upp i taket, och helt plötsligt går jag in någon. Jag tittade förskräckt upp och såg en kille. Det här skulle inte Ryan gilla...

- Öh, oj förlåt, sa jag snabbt.
- Det är lugnt, svarade killen.
- Vad heter du, eller liksom. Vem är du? frågade jag och kollade på honom.
- Chris, jag är Christals brosa, sa han och skrattade.
- Jaha! Jag trodde du var någon annan kille, sa jag och skrattade.
- Vaddå, är det du som är Ryan? frågade Chris och kollade på mig.
- Haha, nej, jag heter Justin, svarade jag och log.
- Ahhh.... jag känner igen dig från någonstans... sa Chris och kollade fundersamt på mig. - Men vänta, är inte du känd!? frågade han och stirrade med öppen mun.
- Känd och känd, folk vet vem jag är åtminstone, sa jag och skrattade.
- Wow, coolt... Att du är här i mitt hus asså! Aja, om du vill till Christals rum så går du upp för trappan och sedan första dörren till vänster. Fast om du inte vill vara med dom kan du spela xbox med mig om du vill! sa han och kollade hoppfullt på mig.
- Xbox dude! Vad har du för spel? frågade jag glatt.
- Vi kan köra typ... HALO? frågade Chris och började gå till vardagsrummet.
- Ah, nice! sa jag och gick efter.

Vi satt där och spelade i säkert 3 timmar. Vi var lika bra, så det var svårt att vinna. Efter ett tag så kom Mathilda och Christal ner för trappan. Dom började gå till hallen och jag hörde hur dörren öppnades och någon gick ut. Jag kollade bak och såg att Christal stod kvar. Jag pausade spelet och sa till Chris att jag var tvungen att dra. Han nickade och log, sedan började han spela igen. Jag sprang ut till hallen och tog på mig skor och jacka. Jag ropade hej då och började springa. Jag öppnade grinden och kom ut på gatan. Jag kollade åt båda håll och åt vänster ser jag en tjej gå. Jag sprang allt jag hade fram till tjejen och tog tag i armen så att hon vände sig om. Men, det var inte Mathilda... Det var...

<hr style="font-family: tahoma, Times, serif; ">Sorry för dålig uppdatering! Började skriva på nästa nu.. ;)

Annons

The photo has no tags

Anonymous Thu 7 Apr 2011 16:24

meeeeer

1 comments on this photo

June 2011