Tuesday 30 September 2008 photo 1/1
|
"Dag 1 tisdagen 11 maj kl. 00.36
Min älskling. Jag tänker på dig och på hur snäll och fin du är. Du är det bästa som hänt mig någonsin. Jag bryr mig så otroligt mycket om dig, när det har hänt något som gjort dig ledsen brister det inom mig. Du kanske tror att jag har svårt att kontrollera mig själv och mina känslor, och jag tycker i alla fall själv att det stämmer ganska bra. Jag blir lätt arg och visar det väldigt väl. Men när du är ledsen över någonting så måste jag vara stark så att du kan tala ut med mig, egentligen så gråter jag inombords. Jag kan fan inte förstå hur någon skulle kunna göra dig ledsen, jag blir så djävla förbannad när du har det jobbigt. Jag kan ju fan inte göra någonting annat än att lyssna. Jag skulle helst av allt vilja att jag hade övernaturliga krafter som kunde göra så att allt vart bra när du är ledsen. Jag vill alltid och jag menar för all tid framöver, i alla mina dagar så länge jag lever, vara med dig, ha dig som min flickvän. Jag kommer ihåg när du sa att du aldrig viller göra slut med mig, och jag trodde verkligen på dig. Du lät så ärlig. Jag sa då att du kommer nog att göra slut med mig nån gång t.ex. när du blir äldre och börjar gymnasiet och grejer. Du känner att du inte behöver mig längre. Det är nu den tiden. Du är äldre, du är 16 och vill festa och ha kul med dina vänner. Jag ber till vad det nu är jag har att be till att jag inte ska få rätt när jag sa att du förmodligen kommer att göra slut med mig någon gång. Jag klarar mig inte utan dig. Du lyser upp mitt liv. När jag har det jobbigt så behöver jag bara tänka på dig så känns det bättre. Jag skulle aldrig och jag menar fan aldrig säga till dig att jag alltid vill vara tillsammans med dig om jag inte menar det. Du är min flicka, du är den jag vill spendera resten av mitt liv med. Jag vet att jag bara är 18 men jag anser att jag är tillräkligt mogen för att vara säker på att jag hör ihop med dig. Om du skulle vilja lämna mig, alltså inte längre ha mig som pojkvän utan kanske bara som vän...Då skulle du vara den som kom undan. Du skulle vara mitt livs finaste händelse och jag skulle för evigt vara olyckligt kär. Visst Emma är speciell för mig och det är hon för jag fick väldigt starka känslor för henne. Men du, Camilla, du är så djävla mycket mer. Du är min bästa och närmsta vän, du är den jag kan prata med om precis allt och du är även den jag vill älska och älska med för resten av livet. Förlåt om brevet blev blödigt. Det är jobbigt för mig att tala om det här för dig för jag vet inte hur du kommer reagera. Du kanske tycker att jag gör allt svårare men jag måste jue få tala om det för dig.
Jag älskar dig puss och kram din Simon"
Min älskling. Jag tänker på dig och på hur snäll och fin du är. Du är det bästa som hänt mig någonsin. Jag bryr mig så otroligt mycket om dig, när det har hänt något som gjort dig ledsen brister det inom mig. Du kanske tror att jag har svårt att kontrollera mig själv och mina känslor, och jag tycker i alla fall själv att det stämmer ganska bra. Jag blir lätt arg och visar det väldigt väl. Men när du är ledsen över någonting så måste jag vara stark så att du kan tala ut med mig, egentligen så gråter jag inombords. Jag kan fan inte förstå hur någon skulle kunna göra dig ledsen, jag blir så djävla förbannad när du har det jobbigt. Jag kan ju fan inte göra någonting annat än att lyssna. Jag skulle helst av allt vilja att jag hade övernaturliga krafter som kunde göra så att allt vart bra när du är ledsen. Jag vill alltid och jag menar för all tid framöver, i alla mina dagar så länge jag lever, vara med dig, ha dig som min flickvän. Jag kommer ihåg när du sa att du aldrig viller göra slut med mig, och jag trodde verkligen på dig. Du lät så ärlig. Jag sa då att du kommer nog att göra slut med mig nån gång t.ex. när du blir äldre och börjar gymnasiet och grejer. Du känner att du inte behöver mig längre. Det är nu den tiden. Du är äldre, du är 16 och vill festa och ha kul med dina vänner. Jag ber till vad det nu är jag har att be till att jag inte ska få rätt när jag sa att du förmodligen kommer att göra slut med mig någon gång. Jag klarar mig inte utan dig. Du lyser upp mitt liv. När jag har det jobbigt så behöver jag bara tänka på dig så känns det bättre. Jag skulle aldrig och jag menar fan aldrig säga till dig att jag alltid vill vara tillsammans med dig om jag inte menar det. Du är min flicka, du är den jag vill spendera resten av mitt liv med. Jag vet att jag bara är 18 men jag anser att jag är tillräkligt mogen för att vara säker på att jag hör ihop med dig. Om du skulle vilja lämna mig, alltså inte längre ha mig som pojkvän utan kanske bara som vän...Då skulle du vara den som kom undan. Du skulle vara mitt livs finaste händelse och jag skulle för evigt vara olyckligt kär. Visst Emma är speciell för mig och det är hon för jag fick väldigt starka känslor för henne. Men du, Camilla, du är så djävla mycket mer. Du är min bästa och närmsta vän, du är den jag kan prata med om precis allt och du är även den jag vill älska och älska med för resten av livet. Förlåt om brevet blev blödigt. Det är jobbigt för mig att tala om det här för dig för jag vet inte hur du kommer reagera. Du kanske tycker att jag gör allt svårare men jag måste jue få tala om det för dig.
Jag älskar dig puss och kram din Simon"