Idag har man varit nere på stan i jakt efter ett fästingshalsband till Theo. Själv hade jag faktiskt inte en aning om vad jag letade efter, men gick in i djuraffären och tvingade alle till att gå och fråga om de hade några halsband där. Visst hade dom de, men jag kan ju lova att jag blev väldigt paff när hon tog fram det. Fästingshalsbandet såg ju exakt ut som min mormors halsband, och visst var det samma. Det var ett Bärnstens halsband. Måste ju erkänna att jag blev väldigt skeptisk men när hon väl började berätta om det kändes det bättre. Halsbanden är tydligen gjorda av bärsten som får en statisk laddning när det gnids mot hundarnas päls. Det är inget som hunden känner av, men fästingarna tackar tydligen gärna nej till detta. Dessutom är de 100% fria från gift och kan därför inte skada hundarna på något vis. Både jag och alle tyckte att det lät bra, men om det kommer funka har vi faktsikt inte en aning om. Hon berättade även att hon själv använde halsbanden på hennes hundar och sa att de fungerade utmärkt på dem. Så vi beslutade oss för att köpa det, även om det var fruktansvärt dyrt. 350 kronor gick det på, men om det fungerar kan man använda det hela livet, så i längden tjänar man på det. Vi fick även byttes rätt i 4 veckor, så nu ska vi ha koll på om det funkar eller inte. Gör det inte det så ska jag alla gånger lämna tillbaka det, för jag har inte så mycket pengar att jag bara kan kasta 350 kronor i sjön.;)

Aja en till possitiv sak är att han ser otroligt söt ut i det, han blir gammel mormor upp i dagen ;)

Annons

The photo has no tags

September 2009