Sunday 1 February 2009 photo 2/7
![]() ![]() ![]() |
DEL 18
astrid stod med telefonen, hon såg både upprörd ut, men samtidigt verkade hon fatta varför hon bara hade stuckit.
"Hallå? rebecka är du där lr?!...HEEEEJJJ gumman, ååå vart är du?....okej, jag kmr!"
Jag tittade upp mot henne och tom vände sig mot henne oxå.
"hon verkade väldigt ledssen, hon grät mkt.
Hon ville nt att ni skulle komma efter så jag går själv. Men Bill allt kmr att lösa sig!"
"Ja, men säg att jag är ledssen. men jag kan förklara."
ASTRIDS PERSPEKTIV:
Jag tyckte synd om Bill, men fan oxå. Varför blev hon tvungen att se det där.
Jag skulle bli as besviken på tom ifall det hände mig.
Hon sa att hon gått till gläntan, och jag viste precis vart hon var.
Vi brukade leka där som små. Jag sprang iväg, och jag brydde mig inte om ngt annat.
Huvudsaken var att allt skulle bli som vanligt...
När jag var framme såg jag rebecka sitta i gräset, omringad av höstlöv.
Hon grät, och jag sprang fram till henne.
Vi kramde om varandra och hon fick gråta ut, sedan försökte hon berätta allt, och jag försökte att hålla tillbaka tårarna.
Det var så svårt att se sin allra bästavän så ledssen.
"Men det var nt bills fel ju, snälla förlåt honom."
"Men det känns som han svek mig, och jag vet nt om jag....."
"gråt nt...snälla........riiiiiiiiiing......riiiiiiiing.
Rebecka tog telefonen och tittade på den, det stod Bill på displayen.
Hon klickade av den.
"svara, han kan förklara. Asso du får faktiskt tänka på hur orolig han ä, han grät fan hela tiden"
"ja, okej...men................riiiiiiiiiiiiiiiiing......riiiiiiiing
Hon tog telefonen, tårkade en tår och svarade sedan.
REBECKAS PERSPEKTIV:
"Mhm..."
"Du älskling, lyssna...det var för 2 år sedan. Jag har helt glömt bort den boken.
Det varade bara i 1 månad...du snälla, förlåt mig."
jag bara lyssnade men jag viste nt vad jag ville...
"Men du, du betyder allt....för mig, jag skulle nt klara mig utan dig."Han grät, och stakade sig fram i orden.
"Men jag vill nt ha fler hemligheter..."
"Vi ska nt gömma undan ngt mera för varann...jag lovar, men vi får oxå lova varann att inte bli arga när vi nt vet allt om ngt...okej?!"
"jag lover"
"puss"
Vi gick tillbaka, jag kännde mig bättre och nu viste jag att jag var den som han älskade mäst över allt annat.
När vi kom fram kramade jag om Astrid och sedan kom Bill ut, jag sprang fram mot honom och kastade mig i hans famn. han viskade hela tiden:
Jag älskar dig...förlåt.....ååå du är det bästa jag har...
Jag vet inte hur länge vi stod där och kramades, men det brydde jag mig inte om.
Nu viste jag, och jag ville nt veta mera av den andra flickan...
TOMS PERSPEKTIV:
" vilken jobbig morgon....men du var ju värsta tröstaren"
"ja, men jag undrar hur mång sånna böcker du har, det måste bli mång om det är en för varje tjej..."
"jaja.....men du ska veta att bara för att jag HAR varit så, så betyder det nt att jag kommer byta ut dig mot nån ny."
"hmmm. hur ska jag kunna lita på det..."
"detta kanske räcker...."
...jag lutade mig över henne och kysste henne.
Morgonen blev bara bättre och bättre, och sedan vid luch ringde girlsen hem.
tydligen blev både jag och bill hembjudna på middag.
Fast han till rebecka, och jag till astrid.
Efter lunch gick de, och jag och bill gick och la oss för att sova.....
ASTRIDS PERSPEKTIV:
Hela familjen hade verkligen längtat efter mig, vi fikade och jag berättade vad vi gjort, ntallt men nästan.
Mamma hade fixat mat och vi skulle äta risotto och sedan floths, till efterrätt.
När kvällen började närma sig fixade jag mig iordning.
Jag fick hjälp av syrran vilka kläder jag skulle ha, jag ville nt se för festlig ut.
Jag tog på mig leggins och ensvart stro t-shirt.
Mina nya pumps kom väl till pass, och jag hade precis lärt mig gå snyggt i dem.
Håret satte jag upp i en slarrvig toffs.
Tom hade GPS på bilen så han hittade, och när han kom blev jag lite halv nervös.
Fan pappa om han sätter på sig nån hatt och clwnnäsa.
Diiiiiiiiiiiiing, doooooooooooong.....
"AAAAstrid, duuuu fååår öööppnaaa"Skrek min syrra...
Jag gick mot dörren och när jag öppnade gav Tom mig en bukett röda rosor.
"heej, tack älskling. värst vad romantiskt då."
han kysste mig, och väl då såg jag att han hade kostym på sig.
En svart ur sexig, och dredsen i en toffs.
Han busvisslade sedan och jag presenterade familjen.
Mamma (karin) Pappa (peter), Ebba, Beata ...
Ebba var oxå ett th-fan och hon blev väldigt rädd när hon såg tom livs levande i sitt hem....
Tom gav mamma och pappa en vinflaska, och en blommbukett.
"hej beata, dig har jag hört mkt om"sa tom och räckte fram ett paket..
"det hade du nt behvt" sa karin.
"Jo, man måste väl få ett bra första intryck"
"och du måste vara ebba, han kramade om henne och gav henne ett paket oxå.
ett väääldigt stort.
´Bea fick en "tom keps" och ebba en av toms gitarrer...
lång.....hehe XD komentera <333
astrid stod med telefonen, hon såg både upprörd ut, men samtidigt verkade hon fatta varför hon bara hade stuckit.
"Hallå? rebecka är du där lr?!...HEEEEJJJ gumman, ååå vart är du?....okej, jag kmr!"
Jag tittade upp mot henne och tom vände sig mot henne oxå.
"hon verkade väldigt ledssen, hon grät mkt.
Hon ville nt att ni skulle komma efter så jag går själv. Men Bill allt kmr att lösa sig!"
"Ja, men säg att jag är ledssen. men jag kan förklara."
ASTRIDS PERSPEKTIV:
Jag tyckte synd om Bill, men fan oxå. Varför blev hon tvungen att se det där.
Jag skulle bli as besviken på tom ifall det hände mig.
Hon sa att hon gått till gläntan, och jag viste precis vart hon var.
Vi brukade leka där som små. Jag sprang iväg, och jag brydde mig inte om ngt annat.
Huvudsaken var att allt skulle bli som vanligt...
När jag var framme såg jag rebecka sitta i gräset, omringad av höstlöv.
Hon grät, och jag sprang fram till henne.
Vi kramde om varandra och hon fick gråta ut, sedan försökte hon berätta allt, och jag försökte att hålla tillbaka tårarna.
Det var så svårt att se sin allra bästavän så ledssen.
"Men det var nt bills fel ju, snälla förlåt honom."
"Men det känns som han svek mig, och jag vet nt om jag....."
"gråt nt...snälla........riiiiiiiiiing......riiiiiiiing.
Rebecka tog telefonen och tittade på den, det stod Bill på displayen.
Hon klickade av den.
"svara, han kan förklara. Asso du får faktiskt tänka på hur orolig han ä, han grät fan hela tiden"
"ja, okej...men................riiiiiiiiiiiiiiiiing......riiiiiiiing
Hon tog telefonen, tårkade en tår och svarade sedan.
REBECKAS PERSPEKTIV:
"Mhm..."
"Du älskling, lyssna...det var för 2 år sedan. Jag har helt glömt bort den boken.
Det varade bara i 1 månad...du snälla, förlåt mig."
jag bara lyssnade men jag viste nt vad jag ville...
"Men du, du betyder allt....för mig, jag skulle nt klara mig utan dig."Han grät, och stakade sig fram i orden.
"Men jag vill nt ha fler hemligheter..."
"Vi ska nt gömma undan ngt mera för varann...jag lovar, men vi får oxå lova varann att inte bli arga när vi nt vet allt om ngt...okej?!"
"jag lover"
"puss"
Vi gick tillbaka, jag kännde mig bättre och nu viste jag att jag var den som han älskade mäst över allt annat.
När vi kom fram kramade jag om Astrid och sedan kom Bill ut, jag sprang fram mot honom och kastade mig i hans famn. han viskade hela tiden:
Jag älskar dig...förlåt.....ååå du är det bästa jag har...
Jag vet inte hur länge vi stod där och kramades, men det brydde jag mig inte om.
Nu viste jag, och jag ville nt veta mera av den andra flickan...
TOMS PERSPEKTIV:
" vilken jobbig morgon....men du var ju värsta tröstaren"
"ja, men jag undrar hur mång sånna böcker du har, det måste bli mång om det är en för varje tjej..."
"jaja.....men du ska veta att bara för att jag HAR varit så, så betyder det nt att jag kommer byta ut dig mot nån ny."
"hmmm. hur ska jag kunna lita på det..."
"detta kanske räcker...."
...jag lutade mig över henne och kysste henne.
Morgonen blev bara bättre och bättre, och sedan vid luch ringde girlsen hem.
tydligen blev både jag och bill hembjudna på middag.
Fast han till rebecka, och jag till astrid.
Efter lunch gick de, och jag och bill gick och la oss för att sova.....
ASTRIDS PERSPEKTIV:
Hela familjen hade verkligen längtat efter mig, vi fikade och jag berättade vad vi gjort, ntallt men nästan.
Mamma hade fixat mat och vi skulle äta risotto och sedan floths, till efterrätt.
När kvällen började närma sig fixade jag mig iordning.
Jag fick hjälp av syrran vilka kläder jag skulle ha, jag ville nt se för festlig ut.
Jag tog på mig leggins och ensvart stro t-shirt.
Mina nya pumps kom väl till pass, och jag hade precis lärt mig gå snyggt i dem.
Håret satte jag upp i en slarrvig toffs.
Tom hade GPS på bilen så han hittade, och när han kom blev jag lite halv nervös.
Fan pappa om han sätter på sig nån hatt och clwnnäsa.
Diiiiiiiiiiiiing, doooooooooooong.....
"AAAAstrid, duuuu fååår öööppnaaa"Skrek min syrra...
Jag gick mot dörren och när jag öppnade gav Tom mig en bukett röda rosor.
"heej, tack älskling. värst vad romantiskt då."
han kysste mig, och väl då såg jag att han hade kostym på sig.
En svart ur sexig, och dredsen i en toffs.
Han busvisslade sedan och jag presenterade familjen.
Mamma (karin) Pappa (peter), Ebba, Beata ...
Ebba var oxå ett th-fan och hon blev väldigt rädd när hon såg tom livs levande i sitt hem....
Tom gav mamma och pappa en vinflaska, och en blommbukett.
"hej beata, dig har jag hört mkt om"sa tom och räckte fram ett paket..
"det hade du nt behvt" sa karin.
"Jo, man måste väl få ett bra första intryck"
"och du måste vara ebba, han kramade om henne och gav henne ett paket oxå.
ett väääldigt stort.
´Bea fick en "tom keps" och ebba en av toms gitarrer...
lång.....hehe XD komentera <333
Comment the photo
![](http://cdn07.dayviews.com/cdn/img/default_avatar_M.png)
![](http://cdn07.dayviews.com/cdn/img/default_avatar_M.png)
Asabra!! :D <33
![](http://cdn07.dayviews.com/cdn/img/default_avatar_M.png)
![](http://cdn07.dayviews.com/cdn/img/default_avatar_M.png)
Tur att det löste sig tillslut! :)
Toppen som vanligt :D <333
14 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/bk-lover/314934244/