Tuesday 5 April 2011 photo 1/2
|
Töntigt... men ja såsant.
Mina tårar rinner som regn.
Lika mycket, lika fort.
Och dom tar aldrig slut.
Inte förrän du kommer.
För du är min sol.
Min solstråle överallt.
Men det kommer aldrig gå.
Så massa tårar, ledsna miner.
Fin start på livet.
Mina ögon fylls med tårar.
Men den kalla vinden blåser bort dom.
Men dom vill komma ut.
Men varför tar dom aldlrig slut?
Jag ligger och gråter varje kväll.
Kudden är blöt.
jag vaknar oftast med handen på pannan.
Men varför går inget över?
Jag har samma känsla att jag bara vill till dej.
jag vill bara gå in till dej och krama dej.
Och komma bort från allt annat.
Visst jag kan le.
Jag kan skratta.
Men inget vet.
Att det för det mesta är fejkade.
För i mitt hjärta svider det.
Och när jag ler så fylls mina ögon med tårar.
Jag får blinka hårt, för att tårarna ska försvinna.
Hur kul är det?
På en helt vanlig lektion så börjar man tänka extra noga.
Och så vill tårarna komma...
Hur töntigt låter inte det?
Men jag bryr mej inte.
Jag bryr mej inte alls.
Jag tänker skita i allt och alla.
För jag vet att du sviker mej iaf aldrig.
Så jag kommer alltid ha någon att väna mej till.
När jag står ensam kvar.
Precis som jag gör nu.
Ingen annan kan hjälpa.
Ingen annan kan förstå.
Ingen annan kan trösta mej.
Ingen annan bara Du <3
Comment the photo
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/bluewings/487701648/