Fiona & Lukas är:

1. båda två ganska svårridna när man inte känner dom, framförallt Fiona. Man måste verkligen lära känna henne först ifrån marken och få henne att lita på en innan det går bra på ryggen. Förra ägarna hade ju ingen tid för dom, hon hade fyra barn, nio hästar och dessutom ont i kroppen. Så Fiona har förmodligen aldrig haft något starkare band med någon, inte där iaf. Vart och hur hon bodde innan dom har vi ingen aning om. Men jag tror hon börjat slappna av hos oss, det är inte samma stress här som det var där, en sak som stressat henne är hennes prestationsångest, jag tror det är därför hon ibland vänder (framförallt om Lukas trixar och så också = vänder) eftersom hon inte vet vad hon ska göra och blir osäker & stressad. I sånna lägen är det allra viktigaste att aldrig bli arg eller frustrerad.

Ett till exempel på det är när hon ska gå över stockar i skogen, då har hon alltså fått panik vilket flera gånger slutat med att hon inte får över bakbenen och då blir ännu mer stressad och försöker komma över i panik, min teori här då är att i det förra hemmet om dom hoppat eller gått över stockar har det bara vart pang på. "Du ska gå här och det ska gå fort och vara snyggt", för när hon är lugn går det super att lyfta på benen, men så fort hon känner att "oj jag kom inte över nu med baken, tusan jag måste skynda mig" så får hon nästan panik. Det syns verkligen på henne hur hon letar efter en annan väg och försöker få över benen. Men det lyckas hon ju inte med när hon stressar och blir rädd. Det här har hon blivit bättre på, så sent som i måndags var hon jätteduktig med den här situation "STOLT", Lukas travade före och Fiona efter så att vi skulle ta ett litet skutt, men Fiona stannade framför, jag kände direkt att hon var på väg över så jag gjorde inget mer än att uppmuntra henne och berömma henne för att hon var påväg.
Så hon klev över med frambenen och skuttade med bak litegrann, något som hon inte är kapabel till att lösa sådär om hon får prestationsångest.

Lukas däremot har mera unghästfasoner om vi säger så, även om han inte är unghäst. Men han trotsar en som ledare både på marken och ryggen. På ryggen så gör han alltså samma sak som Fiona gör, men inte av osäkerhet eller ifrågasättande (ibland gör hon det om jag pratar för aktivt med lisa och helt enkelt släpper fokus på henne litegranna xD Så då kan hon kolla av om jag bryr mig om hon vänder och går hem istället ;)) utan han gör det av ren trots. Spelar lite rädd och knuffar Fiona som om han vore en stor tjock dinosaurie, med andra ord vänder han Fiona också ;) Och ibland har han sina idéer om att tävla med Fiona också, haha och när en häst får för sig att dra före litegrann och dessutom råkar vara en fet nordsvensk är det ganska så svårt att få honom att lyssna. Han sticker alltså aldrig men han går iväg lite. xD

Sedan så är han enligt både Lisa och mig (den kortisen jag red honom) en stenmur att rida. Till skillnad ifrån Fiona som oftast är väldigt lyhörd för skänkeln (inte alltid åt sidorna, men hon har heller inte lärt sig det fullt ut, dock börjar hon bli riktigt duktig på det!) är han helt ofokuserad, i början gick han bara och tittade på allt annat, men Lisa har lyckats få honom att fokusera lite mer än så :) Nu tittar han helt enkelt dit han ska, fokus rakt fram och för det mesta ganska trotsig med att strunta i ryttaren, men det är helt klart ett framsteg!

Så dom båda är relativt svårridna men på olika sätt, Fiona kräver en lugn ryttare som vet vart hon/han vill och dessutom genomför det, är envis.
Lukas behöver en ryttare med krut i som orkar ha en barnunge att brottas med ;) Men som är tillräckligt lugn och bestämd för att han ska tycka det är värt att ens vinkla ett öra mot dig.

2. Båda två kan vara jävligt pigga! Sedan beror det ju från dag till dag. Men har aldrig märkt av att någon av dom blivit seg, Fiona blev lite ovillig med sadeln, tack och lov att jag fattade tillslut att det var det hon försökte säga till mig. Nu är hon mycket gladare när jag rider med barbackagjorden. (vi har inte råd med sadel just nu). Lukas han kan vara en riktig krutboll. Fiona är snabbare än honom men hennes inställning är mer "Det behöver inte gå så fort, iaf inte om vi inte är på väg hem, men jag tycker det är kul att få sträcka på mig och jobba, framförallt i skogen. Vad ska vi göra nu?"

Medans Lukas snarare är "HAHA, det sitter något på min rygg! Oj, vad gör den? Aja, jag går här, haha, oj vi kanske ska springa och busa med Fiona? Hon ser jätteleken ut! Nähä, skit i det då! Vi springer ikapp?!"

3. Båda skulle jag vilja påpeka är pigga och framåt men aldrig gör något. Dom kan dra iväg lite men det går alltid att få stopp på dom, det är liksom aldrig att dom sticker av rädsla eller försöker kasta av utan det är bara det att dom tycker det mesta är himla kul, framförallt om kul innebär snabbt ;) Det är det vi tränar mest på, att dom ska ta det lugnt också ;) Knäpphästar nr 1

4. Båda två är redan min och Lisas läromästare. ;)

5. Ja, den frågan är ju upp till er ;)

6. Och det är er åsikt, personligen tycker jag att vi tar hand om dom bra eftersom dom tydligt trivs här och är glada. ;)

TJOCK DINOSAURIE VAR SÅ JÄVLA KLOCKRENT!