Dikten om (S)verige Göran Persson, han ler brett, värnar om mig som bor i hyresrätt. Men att äga min bostad tycker Göran är fel alla får av allmännyttan hyra sin egen del Skatten höjs varje år, snart måste man sälja sitt hår. Den höga skatten tvingar mig på bidrag leva jag har inte råd att försörja min dotter Eva. Jag tvingas skattefuska på alla sätt men Göran Persson, han ler brett. Till vården får jag stå i kö i vårdkö kommer jag dö. Privata vårdgivare är inte bra det får bara göra Persson ha. Men när staten tjänar pengar på att sälja sprit då räknas det tydligen som en merit På gatan kan man inte gå trygg det finns ingen polis att vakta min rygg Bodstrom ler på damtidningens förstasida medan ett gäng misshandlar min moster Ida. Men fler poliser är inte rätt, säger Göran Persson och ler brett. Enqvist vill förbjuda mig att röka, snart får man väl inte heller kröka. Rosengren har ingen aning om vad han ska göra företagen vill inte längre hans tomma löften höra. De orkar inte längre vänta på förbättring, huvudkontoret byter helt enkelt bostättning. Företagen flyttar till ett annat land kvar blir Sverige, ett (s)lott av sand I skolan får man inget lära, utom små pappersbitar skära. Lärare byts stup i ett men Göran Persson han ler brett. Det är dags för sossarna att sluta ljuga folket måste sluta för makten buga Fastighetsskatten driver människor från sina hem snart måste man bo i en etta när man är en familj på fem Skattemyndigheten jagar människor med blåslampa makten måste sluta på folket trampa Maxtaxan låter inte föräldrarna bestämma sossarna vill som vanligt valfriheten hämma Skolor för handikappade vill sossarna stoppa regeringen borde från ett höghus hoppa Göran säger att att hans parti gör rätt och han fortsätter att le brett. Jag förväntar mig en bugning imorgon i stallet Jullan<3

Bravo, m'lady, bravo!