Thursday 28 July 2011 photo 22/27
|
Bettlösa huvudlag
Indianhackamore
Kort fakta
Indianhackamoret är ett bettlöst huvudlag som ser mer komplicerat än vad det egentligen är. Indianhackamoret är egentligen bara själva nosdelen på huvudlaget. Det går alltså utmärkt att använda ett vanligt träns och ett par vanliga tyglar, så länge det går att ta av nosgrimman på tränset.
Över delen av nosgrimman, som ligger på själva nosbenet är oftast gjort av rep, ibland flätat rep, kan även vara gjort av läder. Från var sida av överdelen på nosgrimman går det två rep som korsas under hästens hacka, repen fortsätter sedan en bit neråt och avslutas sedan med var sin ögla där man kan fästa tyglarna.
När man tar i vänster tygel så uppstår ett tryck på högersida av hästens huvud, vid nosgrimman. Tar man i båda tyglarna, så blir det tryck runt hela hästens nos.
Eftersom det finns små stål ringar som repet går igenom innan tygel fästet så får man en snabb eftergift så fort man släpper på trycket.
Tillskillnad från när man använder ett traditionellt hackamore så finns det ingen risk att nosbenet på hästen knäcks. Så detta är ett väldigt säkert alternativ
Det finns vissa indianhackamore med knutar på själva nosremmen. Detta är till för att ge ett mer specifikt tryck, detta ger också en lättare kommunikation, där det inte behövs särskilt stora hjälper.
Min åsikt och erfarenhet
Jag har inte speciellt stor erfarenhet av att rida med ett indianhackamore däremot har jag höst en hel del om det, mestadels positivt.
Jag själv tycker att det är ett oerhört smart och enkelt sätt som man ger hästen hjälper. Just att man aldrig riskerar att skada hästen allvarligt. En annan sak som jag också tycker är bra är att man kan använda vilket träns som helst, så länge det går att ta av nosgrimman och tyglarna.
Det som jag då hört, som är negativt är att det verkar som att många upplever att hästarna inte riktigt förstår, alltså att trycket inte blir tillräckligt precist. Detta kan jag förstå om man har ett indianhackamore utan knutar. Visst känner hästen åt vilket håll den ska röra sig men skulle man vilja utföra mer avancerade rörelser och ha ett mer precist tryck så är det ju svårt med ett indianhackamore utan knutar. Så jag själv skulle nog rekommendera ett indianhackamore med knutar, även om jag själv aldrig ridit med ett indianhackamore.
Det som jag tycker att man bör göra är att vara noga med att lära hästen att gå ifrån trycket på nosen. Så länge hästen förstår detta så tror jag absolut att dett bettlösa huvudlag är enkelt att rida och styra med.
Jag själv tycker att det allra bästa med ett indianhackamore är hur snabbt eftergiften kommer efter att man lättat på tyglarna. Har man en svårlärd häst så tror jag verkligen att ett indianhackamore kan hjälpa, eftergiften blir ju så pass tydlig och snabb.
Jag hade gärna prövat ett indianhackamore på Molly. Just nu är jag ju nöjd med det vi rider med men någon gång hade det varit kul att pröva, för jag gillar verkligen själva tanken med detta huvudlag.
Vad har ni för tankar och erfarenheter kring indianhackamoret?
Bild från google.se
Indianhackamore
Kort fakta
Indianhackamoret är ett bettlöst huvudlag som ser mer komplicerat än vad det egentligen är. Indianhackamoret är egentligen bara själva nosdelen på huvudlaget. Det går alltså utmärkt att använda ett vanligt träns och ett par vanliga tyglar, så länge det går att ta av nosgrimman på tränset.
Över delen av nosgrimman, som ligger på själva nosbenet är oftast gjort av rep, ibland flätat rep, kan även vara gjort av läder. Från var sida av överdelen på nosgrimman går det två rep som korsas under hästens hacka, repen fortsätter sedan en bit neråt och avslutas sedan med var sin ögla där man kan fästa tyglarna.
När man tar i vänster tygel så uppstår ett tryck på högersida av hästens huvud, vid nosgrimman. Tar man i båda tyglarna, så blir det tryck runt hela hästens nos.
Eftersom det finns små stål ringar som repet går igenom innan tygel fästet så får man en snabb eftergift så fort man släpper på trycket.
Tillskillnad från när man använder ett traditionellt hackamore så finns det ingen risk att nosbenet på hästen knäcks. Så detta är ett väldigt säkert alternativ
Det finns vissa indianhackamore med knutar på själva nosremmen. Detta är till för att ge ett mer specifikt tryck, detta ger också en lättare kommunikation, där det inte behövs särskilt stora hjälper.
Min åsikt och erfarenhet
Jag har inte speciellt stor erfarenhet av att rida med ett indianhackamore däremot har jag höst en hel del om det, mestadels positivt.
Jag själv tycker att det är ett oerhört smart och enkelt sätt som man ger hästen hjälper. Just att man aldrig riskerar att skada hästen allvarligt. En annan sak som jag också tycker är bra är att man kan använda vilket träns som helst, så länge det går att ta av nosgrimman och tyglarna.
Det som jag då hört, som är negativt är att det verkar som att många upplever att hästarna inte riktigt förstår, alltså att trycket inte blir tillräckligt precist. Detta kan jag förstå om man har ett indianhackamore utan knutar. Visst känner hästen åt vilket håll den ska röra sig men skulle man vilja utföra mer avancerade rörelser och ha ett mer precist tryck så är det ju svårt med ett indianhackamore utan knutar. Så jag själv skulle nog rekommendera ett indianhackamore med knutar, även om jag själv aldrig ridit med ett indianhackamore.
Det som jag tycker att man bör göra är att vara noga med att lära hästen att gå ifrån trycket på nosen. Så länge hästen förstår detta så tror jag absolut att dett bettlösa huvudlag är enkelt att rida och styra med.
Jag själv tycker att det allra bästa med ett indianhackamore är hur snabbt eftergiften kommer efter att man lättat på tyglarna. Har man en svårlärd häst så tror jag verkligen att ett indianhackamore kan hjälpa, eftergiften blir ju så pass tydlig och snabb.
Jag hade gärna prövat ett indianhackamore på Molly. Just nu är jag ju nöjd med det vi rider med men någon gång hade det varit kul att pröva, för jag gillar verkligen själva tanken med detta huvudlag.
Part of an album
o jag tycker verkligen det är superbra (:
8 comments on this photo