Friday 12 October 2007 photo 2/9
|
jag och syrran var på graven och lade 10 stycken röda rosor till mamma! Mamma, du hade allt, två barn, en underbar släkt och familj, ett hjärta av guld, en stor karriär som sångerska och underbara vänner. Vi gjorde allt tillsammans, Du och Jag, mamma och dotter. Jag saknar dig något fruktansvärt, precis som alla andra gör. Efter snart 2 år kan jag fortfarande inte förstå att jag aldrig mer kommer få hålla dig i handen få en godnattpuss eller ens se dig igen! Du är den personen som jag ser upp till mest! November 2003 till februari 2006, du höll ut i 2 år och 3 månader! Blir så jävla stolt när någon säger att jag är lik dig, det har hänt att folk har kommet fram o sagt till mig: Jag trodde du var Camilla, ni är så himla lika! detta fick bara inte hända dig, min mamma. Jag vet att du finns här hos mig, jag känner att du stöttar mig även om du inte är vid min sida! Jag älskar dig mamma, glöm aldrig det! Vi ses i nangijala! <3 Ett urdrag ur en text min mamma skrev om sitt liv januari 2005 på en hemsida för cancersjuka personer: "Mina barn och musiken är mitt liv just nu! Carpe Diem är ett ordspråk som jag helt enkelt bara måste leva efter! Så till alla där ute: Skjut inte upp saker till morgondagen… Ta tillvara på varje dag för den är guld värd!!!"
Annons