Friday 14 August 2009 photo 1/3
|
Jag sitter ensam kvar har känt så mycket smärta förr men aldrig nånsin såhär kan inte få nån sömn.
Har varit vaken flera nätter nu dag för dag, jag vet inte vem jag är har tappat bort mitt jag.
Det finns så mycket bra i livet som jag borde tacka för men jag kan inte känna lycka bara känner mig död.
Det finns ett sår i mig som aldrig kanske läker och det är sjukt att livet aldrig byter väder.
Har varit kolsvart nu så länge kan minnas, har bara svaga minnen kvar från tiden innan.
men det var länge sen jag kände riktigt glädje och ibland kan jag känna att jag saknar världen...
Jag känner ingenting bara mina egna andetag och jag önskar att jag hittar till mitt gamla jag, har slutat hoppas nu men inte slutat kämpa, man måste hålla kvar, mirakel kanske kan hända!
Finns inte mycket att säga men endå tusen ord, mitt liv är nerskrivet kanske blir en bra bok.
Är rädd hela tiden men vill endå ifrån, det känns som hjärtat har förvandlats till ett blödande sår.
Jag tappar andan varje gång jag söker luft, försöker hitta ett ljus men inget tar mig upp.
Vill bara bort, tillbaka till mitt liv igen, försökt så många år och tro mig jag försöker än!
Försöker att gå upp på morgonen men nånting håller mig kvar, har ingen kraft längre villl ha allting tillbaks.
Jag tappade allt och jag tappade greppet, jag föll ner men måste tro att det blir bättre.
Kan inte röra mig, smärtan är för stor nu, ligger hemma i sängen finns bara en gud.
Vet ingenting, vet bara att jag saknar och snälla gud när jag somnar låt mig inte vakna!
För det är tomt när jag letar efter livsbalans och jag önskar att minnena bara försvann.
Finns ingenting som kan få mig att tro nu, jag letade efter meningen och svaret var du...
Har varit vaken flera nätter nu dag för dag, jag vet inte vem jag är har tappat bort mitt jag.
Det finns så mycket bra i livet som jag borde tacka för men jag kan inte känna lycka bara känner mig död.
Det finns ett sår i mig som aldrig kanske läker och det är sjukt att livet aldrig byter väder.
Har varit kolsvart nu så länge kan minnas, har bara svaga minnen kvar från tiden innan.
men det var länge sen jag kände riktigt glädje och ibland kan jag känna att jag saknar världen...
Jag känner ingenting bara mina egna andetag och jag önskar att jag hittar till mitt gamla jag, har slutat hoppas nu men inte slutat kämpa, man måste hålla kvar, mirakel kanske kan hända!
Finns inte mycket att säga men endå tusen ord, mitt liv är nerskrivet kanske blir en bra bok.
Är rädd hela tiden men vill endå ifrån, det känns som hjärtat har förvandlats till ett blödande sår.
Jag tappar andan varje gång jag söker luft, försöker hitta ett ljus men inget tar mig upp.
Vill bara bort, tillbaka till mitt liv igen, försökt så många år och tro mig jag försöker än!
Försöker att gå upp på morgonen men nånting håller mig kvar, har ingen kraft längre villl ha allting tillbaks.
Jag tappade allt och jag tappade greppet, jag föll ner men måste tro att det blir bättre.
Kan inte röra mig, smärtan är för stor nu, ligger hemma i sängen finns bara en gud.
Vet ingenting, vet bara att jag saknar och snälla gud när jag somnar låt mig inte vakna!
För det är tomt när jag letar efter livsbalans och jag önskar att minnena bara försvann.
Finns ingenting som kan få mig att tro nu, jag letade efter meningen och svaret var du...
Comment the photo
9 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/brookenheeart/400785432/