Monday 12 October 2009 photo 1/1
|
Dina kyssar är inte längre min att besvara! ;( </3
Tack för 11 underbara månader,det är dom bästa jag någonsin haft!
Okej,jag är helt knäckt. Det kan jag inte springa ifrån. Jag är sjukt knäckt. Ditt hjärta tillhör inte längre mig. Men det värsta är känslan att du ska försvinna helt nu. jag kommer komma över dig, det är klart, men hur lång tid det kommer ta, det vet ingen. Vi SKA fortsätta träffas,det skulle kännas bäst för mig. Vill du inte se mig mer,då får jag acceptera det. Du är fri att göra vad du vill nu. Du är inte min längre, och de svider mest. Du är allt jag någonsin önskat mig, oh nu försvinner du igen, precis lika snabbt som du dök upp. Jag kommer inte att finna samma trygghet i någon som i dig på väldigt länge och då menar jag år. Vi byggde upp något fantastiskt,något jag trodde att ingen kunde rubba. Men jag hade såklart fel. Lika fel som jag har om det mesta och de flesta. Det kommer vara jobbigt för mig att se dig gå vidare. Jag vill fortfarande inte acceptera att jag inte får befinna mig i din famn när jag vill,att du inte vill ha mig i din närhet,att du inte vill kalla mig din. Min kärlek till dig kommer alltid att vara bevarad,om senare inte som pojkvän, så som vän. Gärna bästa vän om jag får bestämma. Jag vill bara att du ska finnas i mitt liv. Mår jag dåligt önskar jag att du står med åtminstånde en axel redo som jag kan få luta mig emot. Det känns som om min ena halva har klyvts av och min balans är sämre än någonsin, inget stöttar mig och håller mig uppe längre. Visst det kommer med tiden,men har ingenting nu. Fan va jag ordbajsar nu. Jag vet inte vad jag ska skriva. Jag är bara så jävla rädd. Jag vill inte att du ska försvinna!! Du är min trygghet. Oroa dig inte för mig, stötta mig istället. Det är ditt stöd och din värme jag vill ha om någons! jag vet att du bryr dig, jag vet att du inte skiter i mig. För du är alldeles för bra för det. För bra för mig. Det har jag sagt hela tiden. du kom på det nu bara. Snälla lämna mig inte helt. Du betyder för mycket. Pallar inte att se dig må såhär dåligt! Jag finns här, 24/7,föralltid. Jag kommer alltid släppa allt jag har för att stötta dig. Vi vet fan allt om varandra, vi har stått varandra så jävla nära. Vi kan inte bara kasta det i sjön! Vi måste bevara det! Som vänner! Förbannat bra vänner! Det står högst på min önskelista. Nu och föralltid!
Helvete, det här tar kol på mig. Ännu mer att skriva om det, vilket kanske inte var en så bra idé, nte för att du orkat läsa allt iaf, vilket är tur. Annars har du bara mer att stödja på att du gjorde rätt val.
Jag älskar dig marcus, och de kommer jag alltid att göra på ett eller annat sätt. Det kändes ganska bra idag ändå. Det vet lättare att accpetera det när du stöttade mig än när jag vände mig om och gick. Det var då smällen kom. Dina kyssar, dina mjuka,fuktiga,trygga,tröstande kyssar. Dom är inte längre mina att mot ta. Jag kommer att ta mig samman och gå igenom det här. Men de kommer aldrig gå utan din hjälp. finns där för mig, när jag behöver det.
Mitt hjärta kommer att tillhöra dig tills någon annan stjäl det. <3
Jag vill inte ha någon ömkan av vänner. Det gör det bara värre. Jag vill klara det här själv. Annars blir det bara jobbigt. Gråter jag stötta mig, men håll inte om mig.
Tack för 11 underbara månader,det är dom bästa jag någonsin haft!
Okej,jag är helt knäckt. Det kan jag inte springa ifrån. Jag är sjukt knäckt. Ditt hjärta tillhör inte längre mig. Men det värsta är känslan att du ska försvinna helt nu. jag kommer komma över dig, det är klart, men hur lång tid det kommer ta, det vet ingen. Vi SKA fortsätta träffas,det skulle kännas bäst för mig. Vill du inte se mig mer,då får jag acceptera det. Du är fri att göra vad du vill nu. Du är inte min längre, och de svider mest. Du är allt jag någonsin önskat mig, oh nu försvinner du igen, precis lika snabbt som du dök upp. Jag kommer inte att finna samma trygghet i någon som i dig på väldigt länge och då menar jag år. Vi byggde upp något fantastiskt,något jag trodde att ingen kunde rubba. Men jag hade såklart fel. Lika fel som jag har om det mesta och de flesta. Det kommer vara jobbigt för mig att se dig gå vidare. Jag vill fortfarande inte acceptera att jag inte får befinna mig i din famn när jag vill,att du inte vill ha mig i din närhet,att du inte vill kalla mig din. Min kärlek till dig kommer alltid att vara bevarad,om senare inte som pojkvän, så som vän. Gärna bästa vän om jag får bestämma. Jag vill bara att du ska finnas i mitt liv. Mår jag dåligt önskar jag att du står med åtminstånde en axel redo som jag kan få luta mig emot. Det känns som om min ena halva har klyvts av och min balans är sämre än någonsin, inget stöttar mig och håller mig uppe längre. Visst det kommer med tiden,men har ingenting nu. Fan va jag ordbajsar nu. Jag vet inte vad jag ska skriva. Jag är bara så jävla rädd. Jag vill inte att du ska försvinna!! Du är min trygghet. Oroa dig inte för mig, stötta mig istället. Det är ditt stöd och din värme jag vill ha om någons! jag vet att du bryr dig, jag vet att du inte skiter i mig. För du är alldeles för bra för det. För bra för mig. Det har jag sagt hela tiden. du kom på det nu bara. Snälla lämna mig inte helt. Du betyder för mycket. Pallar inte att se dig må såhär dåligt! Jag finns här, 24/7,föralltid. Jag kommer alltid släppa allt jag har för att stötta dig. Vi vet fan allt om varandra, vi har stått varandra så jävla nära. Vi kan inte bara kasta det i sjön! Vi måste bevara det! Som vänner! Förbannat bra vänner! Det står högst på min önskelista. Nu och föralltid!
Helvete, det här tar kol på mig. Ännu mer att skriva om det, vilket kanske inte var en så bra idé, nte för att du orkat läsa allt iaf, vilket är tur. Annars har du bara mer att stödja på att du gjorde rätt val.
Jag älskar dig marcus, och de kommer jag alltid att göra på ett eller annat sätt. Det kändes ganska bra idag ändå. Det vet lättare att accpetera det när du stöttade mig än när jag vände mig om och gick. Det var då smällen kom. Dina kyssar, dina mjuka,fuktiga,trygga,tröstande kyssar. Dom är inte längre mina att mot ta. Jag kommer att ta mig samman och gå igenom det här. Men de kommer aldrig gå utan din hjälp. finns där för mig, när jag behöver det.
Mitt hjärta kommer att tillhöra dig tills någon annan stjäl det. <3
Jag vill inte ha någon ömkan av vänner. Det gör det bara värre. Jag vill klara det här själv. Annars blir det bara jobbigt. Gråter jag stötta mig, men håll inte om mig.
Comment the photo
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/brumsabilen/416576700/