I februari var det bottenfryst i mälarenGötgatan var grå och kall av seklets värsta vinterDet var tungt, att gåStockholm verkar full av långa svarta labyrinterJag var virrig och trött, jag var sliten och nöttAllting runt omkring mig gick i ultrarapid, och jag hade inga veckor, inga dar,bara en röra av en massa tidJag ville hitta en bra parollNånting och tro på nåt som tog mig upp en bit över nolloch hon mötte mig med sitt leendeHon sa, "Ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll"Och båtarna låg inne vid stadsgårdens kajJag var beredd o dra till Åbo men hon rädda mig precisVad ska man göra ända fram till maj?Mörkret är så tungt och alla männskor är som is.men hon tyngdes inte ner, hon sa "Vad spelar det för roll?""Här! Ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll"Blå dörren hade öppet och vi slog oss ner i baren,hon var hemma efter veckor, runt på resor och jag lyssnamen hon sa "Jag kanske stannar här ett tag,vi kanske hittar nåt att bygga upp en vacker dag"Jag måste bara hitta en rollJag sa "Ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll"Vi ramlar runt på alla ställen som var öppna den nattenVi var konstnärer och dom bästa i sitt slagVi skulle ta oss långt, vi tvåHon sa "en dag står vi över februari, du och jag"Natten var så kall, vi höll hårt om varannNu stänger dom i Stockholm o människorna försvannmen vi, vi hade lusten i behållTa min hand, jag följer dig, vi ska åt samma Jag ger min själ till händerna, den som ger och inte ryckerJag sällar mig till hjältarna som gör och inte tyckerhon var allt, hon var sin,Hon var den vackraste person jag hade träffat någonsinAh, bli kvar här med mig. Bli kvar här med migVi behöver ingenting, ah vi kan starta på nollmen jag har ett rum några kvarter härifrånAh, Ta min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll...härifrånTa min hand, jag följer dig, vi ska åt samma hållah, vi tvåTa min hand, jag följer dig, vi ska åt samma håll

Annons

The photo has no tags

February 2009