September
Wednesday 2 September 2009 photo 1/1
|
När de väl går uppförs ett tag känns allt bra, men allt som kommer upp måste ner, så ännu en nedförsbacke dyker upp, jag antar att de är livets gång att möta svåra kurvor och långa nedförbackar.
Men man önskar ju att nån gång de kunde dycka upp en långraka. För när man väl hittar nåt speciellt nåt oväntat som dyker upp på vägen så försvinner de lika fort och så är man tillbaks i ännu en lång nedförsbacke. De enda jag önskar är att jag nån gång ska få hitta en p-ficka som jag kan vila på, men icket. Bara dessa jävla nedförsbackar. När är de min tur? När
ska jag få gå på tomgångs varv?
Snart börjar de väl vara dags att vika av vägen. Tanken börjar vara tom och bilen börjar snart gå varm. Ser så många parkerade bilar som står helt felparkerade elr som helt enkelt inte borde få stå där, ser folk som byter p-ficker som om de var gamla doftgranar. Men ingen lyssnar alla bara tutar och kör vidare. Jag är inte ensam på vägen utan de finns fler som inte heller hittar en P-ficka. Man undrar iband om man ska våga blinka ner nån på torget, men man är väl för blyg antar ja.
Nåja tillbaks till vägen, jag hoppas jag hittar min p-ficka innan jag somnar vid ratten. För de känns ju som lockande att bara säppa taget och låta ödet styra men dock hamnar man då i diket och vägen slutar tvärt.
Men man önskar ju att nån gång de kunde dycka upp en långraka. För när man väl hittar nåt speciellt nåt oväntat som dyker upp på vägen så försvinner de lika fort och så är man tillbaks i ännu en lång nedförsbacke. De enda jag önskar är att jag nån gång ska få hitta en p-ficka som jag kan vila på, men icket. Bara dessa jävla nedförsbackar. När är de min tur? När
ska jag få gå på tomgångs varv?
Snart börjar de väl vara dags att vika av vägen. Tanken börjar vara tom och bilen börjar snart gå varm. Ser så många parkerade bilar som står helt felparkerade elr som helt enkelt inte borde få stå där, ser folk som byter p-ficker som om de var gamla doftgranar. Men ingen lyssnar alla bara tutar och kör vidare. Jag är inte ensam på vägen utan de finns fler som inte heller hittar en P-ficka. Man undrar iband om man ska våga blinka ner nån på torget, men man är väl för blyg antar ja.
Nåja tillbaks till vägen, jag hoppas jag hittar min p-ficka innan jag somnar vid ratten. För de känns ju som lockande att bara säppa taget och låta ödet styra men dock hamnar man då i diket och vägen slutar tvärt.
Comment the photo
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/bxl/406352127/
Visa toppen
Show footer