Thursday 28 April 2011 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
Emma Nilsson
Då jag var med dig sist, så ville du att jag skulle skriva om dig, eftersom att jag hade skrivit om massa andra. Och jag sa att jag skulle göra det, har tänkt göra det flera gånger, men det har inte blivit, för det finns så grymt mycket jag vill säga / skriva till dig, skulle kunna bli en hel bok och nu är jag faktist seriös. För det första, när var jag med dig sist? Jo, det var säkert ett halv år sen, om inte mer.. Jag saknar dig obeskrivligt jävla mycket och det är verkligen sant. Jag hatar att vi har bråkat, eller igentligen var det bara ett litet tjaffs, det var mitt fel.. Skulle aldrig sagt det där till dig i facebook - chatten, för då skulle vi nog varit vänner nu. Jag fattar inte hur vi kunde bråka så lätt? Men det är väl det att vi båda är så grymt jävla dryga, som två jävla bitchar.. Och då vi tjaffsar med varann, så ja. Jag har försökt släppa dig, men kan ju inte precis säga att det gått så bra, det kändes verkligen att jag inte hade dig, min Emma. Det har verkligen saknats någonting, det känns fortfarande.. Och vet du vad det är? Jo, det är du och våran vänskap. Glömmer aldrig då jag såg din blogg för första gången, det första jag tänkte var "så jävla fin" sen minns jag även första gången jag träffade dig, det var på antnäs discot då du var tillsammans med Max, i slutet då jag skulle hem så kramade jag alla, sen kramade jag även dig och Max ba "Känner ni varandra?" och då sa du ba "Nej, men på discon kramar man alla" haha, minns det så väl. Sen fick jag din msn och vi snackade. Ett tag senare så skulle jag vara med Emma Svensson, då var du också tillsammans med Max, sen skulle du komma till han och då ville du att vi skulle vara med er. Så jag och Emma vi gick till bertnäs / kopparnäs och var med er. Sen skulle Emma hem ganska så tidigt, hon han inte vara med så mycket, sen så frågade du mig om jag ville sova hos dig och då ville jag det. Vi kände inte ens varandra.. Men jag sov hos dig och vi hade kul, vi skrattade typ hela tiden, minns inte riktigt.. Men jag tror jag sov hos dig två nätter då till och med. Ojojoj, tänk bara alla minnen vi delar? Dom är bland dom bästa, eller dom är bäst! Tänk allt vi gjort, som tillexempel: Låten till Jocke, då vi var med Jocke, Simon och Viktor, sen då vi var med Jonthan, Simon och nån hemma hos Simon, då vi plockade massa "blommor" och gjorde en sak, nolia, pdol, då vi köpte skit mycket godis, luleå kalaset, din ballonghatt, nudlar, alla skratt, tjockisbilderna, då du strula med Simon och jag med Jocke fyfan vad lejt det var. Och ja, massor mer! Kommer inte på just nu. Jag saknar allt vi hade, våran vänskap. Den blev förstörd tack vare ett litet tjaffs, som tillslut blev gode stort. Du säger att vi alltid bråkar? Men enligt mig har vi bara bråkat två gånger, nu och en gång med Nora. Men igentligen har jag aldrig varit sur på dig. Du har alltid betydigt så mycket för mig, du var bland dom jag älskade mest, du var till och med en av mina bästavänner. Men en sak som du var, det var att du var det finaste jag hade.. Och Emma, jag lovar. Det finns nog ingen som är lika fin som dig, det är omöjligt. Och det jag skriver nu är 100 % sant och kommer direkt från hjärtat! Jag skulle kunna göra vad som helst för att få tillbaka vänskapen vi hade, men som du sa.. Det kommer aldrig att gå, men på ett sätt så vet jag att det kan gå. Nästan allting går, bara man vill! Men allting känns så konstigt nu, vet inte ens om vi är vänner eller inte, antingen så drygar vi med varandra eller så skriver vi normalt typ "hej, osv" som man gör med folk man inte känner, eller okej.. Kanske inte riktigt så. Jag önskar att vi kunde vara med varandra snart, eller det måste vi igentligen, vi måste snacka, vi kan ju inte ha det såhär och hålla på att dryga mer varandra, det går bara inte. För jag hatar verkligen att bråka med dig, jag hatar, hatar, hatar det. Men på ett sätt skulle det var helt konstigt och bara "Emma, kan jag sova hos dig i helgen?" För det är inte längre sammasak, åh.. Jag hatar det hära, kan inte allting bli som förut, då allting var så roligt. Och sen en gång då vi bråkade så sa du att det känns som att jag inte bryr mig om dig? Jag menar, jag försöker.. Jag gör allt, kanske inte är bäst på att visa det, men jag försöker. Och även om vi inte är så jätte bra vänner just nu och det, så kommer jag alltid att finnas för dig, det är något jag menar, jag bryr mig om dig mest, jag vill att du ska må bra! Det är det viktigaste, jag kommer alltid lyssna på dig, vad som än händer. Och du Emma? Vi sa ju "FÖR – ALL – TID" och om jag säger det till någon så menar jag verkligen det. Det är inget man säger, utan någonting man menar. Och hur som helst så är du min skrattfia föralltid, du kommer alltid vara det, var som än händer. Som sagt, äkta vänskap rostar aldrig det är väl så det är för oss? Men nu kommer jag inte på så jätte mycket mer att skriva, kommer säkert komma på massa mer då jag slutat skriva, men måste bara skriva några saker till, men glöm aldrig att jag älskar dig obeskrivligt mycket och att du alltid kommer vara min finaste Emma Nilsson och min skrattfia, att jag alltid kommer att finnas för dig, saknar dig mest av allt.. Och Emma, bara så du vet, men jag kommer aldrig nånsin släppa taget om dig, vad som än händer, jag lovar och svär. Finns så mycket mer att skriva säga, men det får duga för den här gången..
Camera info
7 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/c00lazt/488952538/