Saturday 23 February 2008 photo 4/7
|
Så länge som jag kämpat utan att få nått tilbaks, ingenting som hjälper mej, har bara tomma ord kvar, jag är inte värd ett dugg, inte luften som jag andas, jag är ingenting längre, nej inte för dom andra. Jag sitter för mej själv och vill vara i min ensamhet, ingen bryr sej om det för det finns ingen som vet, det här är smärta, av allra högsta grad, jag vill bort här ifrån, leva som du och ha det bra. Sover aldrig på natten, ligger ensam och tänker på allt som har hänt, vad som ska hända dagen efter, jag vill ställa några frågor, hur lång är min livstid ? Bara skit och sorger, fan, vad är det för ett liv ? Är det så man ska leva för att vara en i mängden, en sånn som ingen vill ha, och en sånn som ingen märker, jag är krossad, jag har förlorat mej själv, jag har förstört mej själv, och allting igen.. Ibland så känner jag att livet är hopplöst, det har nog en mening, för livet är meningslöst, lyckan i mitt liv har jag glidit ifrån, känns som jag aldrig har vart glad, men som att smärtan kom igår.. jag fejkar mina skratt och jag försöker att le, jag går ut och kollar in det men finns ingenting att se, jag har förstått att jagt inte passar, inte ska va här, jag tittar ner mot marken, kanske finner lyckan där..?
Annons