September
Monday 1 June 2009 photo 2/2
|
Fannys sammanfattning av klassen.
Jag tycker den blev väldigt bra.
Klass 9E
Tiden går och snart är det sommarlov. Blandade känslor. Mest är jag glad. Slippa prov och inlämmningar och höga krav, bara få betygen och springa in i sommaren. Jag är ändå lite ledsen att jag ska behöva lämna min klass. Visst, vi har inte den bästa sammanhållningen, och jag gillar vissa mer än andra. Men så är det ju, jag tycker om min klass, jag tycker om nio e. Nioe, den slöa klassen som alltid får skit. Nio e, klassen som redan i sjuan blev kända som "sju e och seriekrocken". Förklaring: Cykeldag. Linus cyklar längst fram på banvallens raksträcka, lite lutning. Linus cykel krånglar, (enligt han själv). Alla kör in i Linus och faller som dominobrickor i en hög precis utanför R40. Detta medförde skrapsår, stukade fötter, döda tänder, spruckna läppar m.m.
I åttan fick killarna skäll av våra klassföreståndare nästan varje klassråd. Förseningar och dåligt uppförande. Detta fortsatte även in i nian, det går nog inte att ändra på. Det är inte nödvändigt heller. Det har varit enorm skillnad på de duktiga tjejerna och de slöa killarna dessa tre år igenom, så varför någon ändring nu?
Jag kommer sakna att Elsa, Linus och Viktor H alltid är försenade. Jag kommer att sakna mina och Anis livliga diskussioner. Kommer sakna Elsas leende som alltid finns där på hennes läppar och urmysiga kramar. Kommer sakna Jacobs grimaser, Johans försök att dissa mig, Emmas mysiga personlighet, Richards coolhetsfasad, Fredriks lugn, Majjas ärlighet, roliga Hanna C, tysta Karolina, hippa Filip, jävliga Carl, glada Viktor S, finurliga Pernilla och idiotiska men ursköna Viktor H och Linus. Tänk, jag kommer nog till och med att sakna högljudda Hanna J, Eve och Ani. Det trodde ni inte va?! Jag kommer sakna helheten i min klass, den personlighet som vår klass visar utåt. Vi är varken sportklass, musikklass, bästakompismedallaklass, vi är nio e. Vad är vi för klass egentligen? Inget namn på oss, nio e räcker. Vi kan bråka som fan ena dagen och nästa dag är allt frid och fröjd. Förresten, jag har väl inte glömt någon nu? Nej, bra. Jag kommer nog sakna min klass. Ja. Ibland avskyr jag den rent ut sagt, jag kan vara så förbannad på den. I helhet. Men det är vid olika tillfällen. Jag kommer alltid att tycka om min klass. Innerst inne.
Dagarna snurrar fort, snart står vi där den tolfte juni och kramar och har oss. En del kanske man aldrig ser igen. Usch. Aldrig kliva in klassrummet mer och se alla trötta, blåsta elever i klass nio e.
Alla elaka saker jag säger här, de säger jag med kärlek, det vet ni. För så är det i nioe e. Nio e. det är fint att säga.
Snart blir det sp1 för mig och inte en enda person får jag ta med mig. Inte en enda. Men vi ska ha återträffar, ja det ska vi.
Johanna och Lisa. Jag skojade med er. Jag har inte glömt er.
Två utav mina bästa vänner, som snart flyttar till Vadstena. Vadstena av alla ställen, låter som att det är tusen mil dit. Men jag ska hälsa på er, och ni ska hälsa på mig. Det har ni lovat. Åh vad jag kommer att sakna er. Vi är så perfekt "ihopsatta". Tre lugna tjejer som i andra stinden kan vara hur galna som helst. Ni två som man kan lita på till tusen. Som man alltid har roligt med. Så är det verkligen. Ni som alltid finns där, vad det än är. Ni är bäst...
Nu ska jag försöka få ett slut på denna flummiga text. Jag skriver ingenting mer nu.
NIO E. nio e. niow ie. Nie e. Nine e. Nueve e. Neun e. 9E-idag, imorgon, alltid
<3
Jag tycker den blev väldigt bra.
Klass 9E
Tiden går och snart är det sommarlov. Blandade känslor. Mest är jag glad. Slippa prov och inlämmningar och höga krav, bara få betygen och springa in i sommaren. Jag är ändå lite ledsen att jag ska behöva lämna min klass. Visst, vi har inte den bästa sammanhållningen, och jag gillar vissa mer än andra. Men så är det ju, jag tycker om min klass, jag tycker om nio e. Nioe, den slöa klassen som alltid får skit. Nio e, klassen som redan i sjuan blev kända som "sju e och seriekrocken". Förklaring: Cykeldag. Linus cyklar längst fram på banvallens raksträcka, lite lutning. Linus cykel krånglar, (enligt han själv). Alla kör in i Linus och faller som dominobrickor i en hög precis utanför R40. Detta medförde skrapsår, stukade fötter, döda tänder, spruckna läppar m.m.
I åttan fick killarna skäll av våra klassföreståndare nästan varje klassråd. Förseningar och dåligt uppförande. Detta fortsatte även in i nian, det går nog inte att ändra på. Det är inte nödvändigt heller. Det har varit enorm skillnad på de duktiga tjejerna och de slöa killarna dessa tre år igenom, så varför någon ändring nu?
Jag kommer sakna att Elsa, Linus och Viktor H alltid är försenade. Jag kommer att sakna mina och Anis livliga diskussioner. Kommer sakna Elsas leende som alltid finns där på hennes läppar och urmysiga kramar. Kommer sakna Jacobs grimaser, Johans försök att dissa mig, Emmas mysiga personlighet, Richards coolhetsfasad, Fredriks lugn, Majjas ärlighet, roliga Hanna C, tysta Karolina, hippa Filip, jävliga Carl, glada Viktor S, finurliga Pernilla och idiotiska men ursköna Viktor H och Linus. Tänk, jag kommer nog till och med att sakna högljudda Hanna J, Eve och Ani. Det trodde ni inte va?! Jag kommer sakna helheten i min klass, den personlighet som vår klass visar utåt. Vi är varken sportklass, musikklass, bästakompismedallaklass, vi är nio e. Vad är vi för klass egentligen? Inget namn på oss, nio e räcker. Vi kan bråka som fan ena dagen och nästa dag är allt frid och fröjd. Förresten, jag har väl inte glömt någon nu? Nej, bra. Jag kommer nog sakna min klass. Ja. Ibland avskyr jag den rent ut sagt, jag kan vara så förbannad på den. I helhet. Men det är vid olika tillfällen. Jag kommer alltid att tycka om min klass. Innerst inne.
Dagarna snurrar fort, snart står vi där den tolfte juni och kramar och har oss. En del kanske man aldrig ser igen. Usch. Aldrig kliva in klassrummet mer och se alla trötta, blåsta elever i klass nio e.
Alla elaka saker jag säger här, de säger jag med kärlek, det vet ni. För så är det i nioe e. Nio e. det är fint att säga.
Snart blir det sp1 för mig och inte en enda person får jag ta med mig. Inte en enda. Men vi ska ha återträffar, ja det ska vi.
Johanna och Lisa. Jag skojade med er. Jag har inte glömt er.
Två utav mina bästa vänner, som snart flyttar till Vadstena. Vadstena av alla ställen, låter som att det är tusen mil dit. Men jag ska hälsa på er, och ni ska hälsa på mig. Det har ni lovat. Åh vad jag kommer att sakna er. Vi är så perfekt "ihopsatta". Tre lugna tjejer som i andra stinden kan vara hur galna som helst. Ni två som man kan lita på till tusen. Som man alltid har roligt med. Så är det verkligen. Ni som alltid finns där, vad det än är. Ni är bäst...
Nu ska jag försöka få ett slut på denna flummiga text. Jag skriver ingenting mer nu.
NIO E. nio e. niow ie. Nie e. Nine e. Nueve e. Neun e. 9E-idag, imorgon, alltid
<3
Comment the photo
hiho men tro mig jag kommer att sakan dig också :D <3
14 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/carlssonlisa/374319050/
Visa toppen
Show footer