Ibland är allt bara som ett enda stort frågetecken och som så är det just nu, därför behöver jag er hjälp nu för att komma fram till ett beslut. Det rätta beslutet. Men vad som är rätt och fel vet inte heller jag, men jag behöver fler perspektiv och andras synvinklar på det för att komma fram till något. Det är väl det jag vet. Vad det här handlar om är då skolan.. tyvärr. Men jag har drygt 1 månad på mig nu att fatta ett beslut, och då beslutet över att gå kvar eller att återigen hoppa av. Jag vet nu att de flesta nog kommer försöka peppa mig till att gå kvar, men dessvärre är det lättare sagt än gjort. En CSN- varning har nu rapporterats vilket innebär att studiebidraget och ev. andra bidrag ryker nu om jag har otur, fast det är trots allt inte det största problemet egentligen. Om ens något alls i jämförelse. Saken är den att jag inte har ork eller motivation för någonting alls just nu, och då allra minst för skolan. Och det är det jag måste ha för att lyckas med tanke på att jag har en hel del rester att ta igen (helst innan terminens slut) samt att man kommer efter mer och mer p.g.a just det här. För att allt tynger. Sanningen är den att enda anledningen till att jag klarat mig såhär långt är er förtjänst, classmates, just för att ni på ett eller annat sett peppar mig och, framförallt, för att ni har en sån positiv inverkan på mig. Ni anar inte vad jag har er att tacka för. Men jag vet också att det inte räcker, hur gärna jag än skulle vilja. Vet att jag inte kan gå kvar bara p.g.a er, skolan är så mycket mer än bara en social bit och det vet ni också. Och jag vet inte om jag kommer re ut det? Det är det som är the big question.. kan dessutom inte påstå att man blir så mycket säkrare på sin sak och på sig själv då Mentorn och B.tr.rektorn nästintill ordagrant säger att man, tja, slösar bort sin tid så att säga. Och visst, till viss del är det väl så också, men man kunde väl inte veta då man gav det en 2:a chans att det skulle sluta likadant. Måste hursomhelst ta det här beslutet nu och jag skulle vara tacksam för "hjälp".

Carro, innan du tar ett beslut så släpp in oss, dina tjejer, ge både dig och oss en chans att tillsammans lösa problemen. allt går att lösas bara man hjälps åt, men då måste vi alla ge 110 % och särskilt du. Jag vill hjälpa dig, vi vill hjälpa dig. men du måste prata med oss i verkligheten. att du skrivit det här på bdb är ett jättestort steg, men nu måste du låta oss hjälpa dig på riktigt. Kom igen Carro, vi tror på dig. Du måste tro på att allt kan lösas. Du måste lita på dig själv och oss. Vi kommer inte låta dig att förlora, vi vill ha dig kvar!!!!! / Din vän <3

Det här beslutet är det helt och hållet du som måste fatta, vilket inte gör det lättare precis. Men faktiskt Carro, nu förtiden är det sjukt svårt att få jobb utan utbildning, och även om man hittar ett jobb nu, så är det inte säkert att man har ett jobb om 20 år. Jag menar inte att man inte kan vara arbetslös om 20 med en utbildning heller, men sannolikheten för det är iallafall betydligt mindre. Och jag vet, att det just nu känns som att skolan är hopplös, att det bara finns en väg ifrån att snart drunkna i arbeten, men går det inte att få en lösning på problemet, eller åtminstonde mildra det? Vet inte hur pass mycket "special" man kan få under gymnasiet, men det kanske finns något sätt att göra så du har en större chans att komma ifatt, kanske inte hela vägen, men en stor procent? Som du säger, skolan är mycket mer än en social bit, och det är dom andra bitarna som är så svåra (för vissa) att ta sig igenom. Jag förstår och vet att det känns hopplöst just nu, och att säga att du ska försöka igen kanske känns som ett vekt svar ifrån någon så pass nära, men faktiskt Carro, jag tror att du måste försöka prata med någon på skolan om en lösning så du kan försöka fortsättta gå kvar i skolan. För det handlar om en så viktig sak, man klarar sig som sagt knappt utan utbildning. Nu blev det här väldigt långt och osammanhängade, men hoppas att du förstår iallafall! Och en sak till;
Vad du än väljer att göra så kommer jag att stå kvar bakom och stötta dig <3

vad ska du göra om du inte har några betyg? det är ett år kvar? jag vet inte vad det är som du tycker är jobbig, men lägg ner lite tid tjejen, den är viktig... ta vara på skolan.

Carro, jag vet hur de känns det här med skolan, alla har vi våra mottgångar och framgångar, fast det är mottgångarna som kommer fram mest, och som man märker av. Mamma säger alltid till mig att man ska inte se problemet, utan man ska försöka hitta lösningen med allting, och de gäller ju även skolan. Jag vet hur de känns att varje dag ha en klump i halsen att gå till skolan, lärare nervärderar en och istort sätt dumförklarar en, Jag blev sexuellt trakasserad när jag var 13 eller om de började när jag var 14, jag började redan då få problem i skolan, jag bytta skola mitt i årskurs 9 , det var jätte jobbigt, men jag blev mer sedd och hörd på andra skolan av lärarna, dom såg mig på något annat sett och dom ville verkligen hjälpa mig, sen när jag kom in i gymnasiet var allting verkligen skit, jag kände att jag hade valt fel, jag trivdes inte på skolan eftersom det är sånna grupperingar i de olika linjerna och lärarna var inte alls lika förstående som på högstadiet, dom tog inte min situation på allvar. Varje dag gick jag med mottgång till skolan med en klump i halsen, varje gång jag hade prov eller liknande försökte man komma på en tillräkligt bra ursäkt till att inte behöva skriva, men ingenting fungerade...dom enda lektionerna som jag gick på och som gick bra var gymnastiken och dom mera praktiska ämnena och engelskan.men jag tror att jag hade typ 74 % frånvaro eller något sånt, vilket inte är acceptabelt, dom fixade så jag fick ha 50% praktik o sen resterande skulle jag vara i skolan, men jagpallade inte iaf att gå till skolan dom futtiga 50%. jag gick bara på praktiken, så fick jag ha det i 5 månader, men sen var jag tvungen att hoppa av, jag klarade inte av att höra tjat o ha den pressen på mig hela tiden att jag MÅSTE, jag gör väl vad fan jag vill.
Men vart jag vill komma är att DU måste lyssna på dig själv, på vad DU vill, inte vad någon annan vill, de är ingen anna som bestämmer vad du ska göra eller bestämmer för dig vad du vill.. jag stöttar dig i vilket du gör, men du ska veta att det gäller attman har bra kontakter när man ska skaffa jobb utan utbildning, det är inte lätt.. tro mig.. och man kan få värsta B jobben, som jag har.. visst de ger pengar men de är riktigt riktigt B jobb..
Men jag kan bara ge dig det goda rådet att lyssna till dig själv, och tänk till en extra gång om det verkligen är värt det, men du vet att jag finns för dig, lika mycket som du har funnits och finns för mig, <3

Som dom flesta har sagt Jag finns här om du vill och behöver det. Men det är svårt när man inte har någon motivation de vet jag med, men det är ditt val tuvärr kan jag inte på värka det. Men om du hittar ett jobb som du trivs på så kan du ju välja sen vad du vill göra och du kanske vet lite mer om vad du vill göra me livet så att säga. Livet tar ju inte slut bara för att du hoppar av skolan.och om du sen kommer fram till vad du vill göra så kan du ta reda på vilka ämnen du måste ha och då kasnke de är lättare att plugga upp dom:):) jag tror på dig carro de gör jag:D:D <3<3<3

Jag vet, vi står inte varandra nära. Men det spelar ingen roll, för jag själv stått i den sitsen och jag gjorde det för senast en vecka, och jag fick välja på jobb eller skola. Jag kunde inte göra bägge sakerna. Jag valde jobbet, för jag vet att jag kan plugga upp allt senare i mitt liv. Carro, du har ett helt liv framför dig, du behöver inte pressa dig igenom skolan om du inte orkar, du måste själva känna efter vad du vill. Det är väl klart alla vill gå i skolan och känna när man har tagit studenten att "helvete nu slipper jag skiten". Men det kan du göra något annat år istället, du kan plugga om två år istället. Det finns massor med vuxenutbildningar du kan gå istället för skola, det finns massor olika vägar att välja. Att behöva välja är svårt, döds svårt i know. Men du måste ändå välja, skolan, jobb eller sitta hemma och bara deppa sönder? Att jobba är bra, det är skönt. Skolan och jobbet är nästan samma sak, du kommer träffa människor varje dag, du kommer behöva vara social (Om du inte väljer lagerjobb). Ja skolan kan vara påfrestande, jävligt påfrestande, både psykiskt och fysiskt. Men jag säger såhär, jag vill se korten från din student, självklart. Men jag vill hellre sig dig må bra, så mår du inte bra i skolan, mår bättre på jobbet. Börja jobba då. Den ända som kan avgöra detta är du, ingen annan. Hade vi kunat göra det, hade vi gjort ditt liv till ett rent guda liv för länge sedan, men nu längre kan vi inte det. Så tänk Carro, tänk...

Du ska veta att vi finns här carro för dig, alltid ! Jag förstår att det är jobbigt beslut och så, men bara du som kan bestämma och ja hoppas du gör som du själv känner och att du verkligen tänker innan du gör ditt det, för det är ju lixom "framtiden". men vi finns här. Det vet du < 3

För det första måste du själv vara stolt över att du under den här andra chansen lyckats gå över 1½ år! Och om inte du är det, så ska du veta att alla vi andra är det i vilket fall. Våren kommer nu Carro, du vet hur mycket lättare saker och ting känns då. Framför allt hur fort tiden går. Kämpa på. Efter sommarlovet kommer ju trean.. Även om man fastnar och känner sig skit i trean så får man ändå en spark framåt för att man vet att det är sista året. Och jag tror du rer ut det, eller jag är säker på det rättare sagt.
Jag själv brukar tänka "Men om jag inte går i skolan då, vad ska jag göra istället? Sitta hemma? Gå ut och gå? Träna sönder?". Ett tag klarar man sig nog ganska bra, men efter en tid tror jag också att man faller i fel mönster ifall man inte är väldigt stabil eller hittar ett jobb. Och ärligt talat, om man inte gick i skolan, hur skulle man då känna av den lättnad som man får känna när man kommer ifrån skolan under ett lov eller en helg?
Det måste finnas någon på skolan som kan ge råd.. Ni behöver liksom inte prata ingående om varför det är som det är, utan enbart hur du ska klara av just skolan. Har ni inte pratat någonting om reducerad skolgång? Att du läser olika kurser men stryker några. Då får du ju inget slutbetyg, men du kan läsa upp dem efter trean och efteråt få slutbetyget. Det är ju en jätteuppskattad utväg.
Men jag vet, det är inte bara att köra på när det är jobbigt omkring.. Men jag vet att du kan klara det på det stora hela - så länge du också tillåter dig själv att misslyckas ibland. Med handen på hjärtat; jag menar att jag tror på dig, för om jag hade känt att den bästa vägen vore att hoppa av, då skulle jag ha sagt det.
Du har vårt stöd!

Det finns inte så mycket att säga, mer än som mowsen skrev " Det är säkert inte så kul att gå i skolan när du känner som du gör och frågan är ju om det är värt det eller inte?"

Det hänger på vad du orkar göra, om allt bara känns som en plåga, då är det inte lätt att hitta motivationen till att fortsätta studera. Du kanske skulle fundera på vad du verkligen vill göra om några år, och när du hittat något du verkligen brinner för, då hittar man atomatiskt motivationen fast det är tufft.. Gymnasiet är en stor plåga om man har andra bekymmer...

Men du ska inte hoppa av om du bara blir hemma sen, att bara gå hemma och strosa är aldrig bra. För då blir man bara slapp och orkar inte bry sig längre, utan man tycker bara synd om sig själv. Försöker komma på fler saker som gör att man mår dåligt osv. I know this!

Har du något att göra, istället för skolan.. Ta dig sabbatsår och gör det.. Och börja studera när du känner att du orkar för då finns det större chans att du inte upplever det så igen.. Att inte ge upp hoppet!
Du fixar det där!

jag förstår det helt och hållet carro... vi får nog ses någon dag och hjälpas åt attt göra så man orkar med saker och få må bättre..:-)

Det är självfallet bra om du försöker att gå ut skolan men det är ju ditt egna beslut och vi kan ju inte bestämma det åt dig. Det är ju en rätt så stor grej att hoppa av skolan så det är bara du själv som kan ta det beslutet och göra det bästa av det. Det är säkert inte så "kul" och gå i skolan när du känner som du gör och frågan är ju om det är värt det eller inte? Det är något som du måste fundera över. Men hur du än gör så vill jag att du ska veta att jag finns vid din sida och stöttar det beslutet du än tar. Do it your way liksom ;) Finns alltid här <3