Nu har vi varit hos veterinären med lilla Bill. Pappa hittade honom ute på loftet ovanför pannrummet i morse, han var jätteskadad och kunde inte stänga munnen och hade massa blod på nosen.
Jag blev väckt 20 över 9 av att han skrek, han ville ut och kissa. Jag fattade inte vad det vid munnen var för blodet var torkat så det var helt mörkt. Sen sa mamma att han var skadad och att det nog var färdigt med honom, och jag grinade som fan och låg och klappade honom.

Sen kom vi i alla fall iväg till veterinären i Brålanda, Bill skrek hela vägen i bilen och lät jätteledsen.

Hos veterinären kändes det i alla fall lite bättre, han kollade på Bills käke och så sövde han honom och jag sa typ lite hejdå och pussade honom på huvudet, för man visste ju inte om han skulle vakna igen :/ men veterinären kollade mer på Bills käke och så var det tydligen så att blodet på nosen kom från att han har blött näsblod. Och han har antingen bråkat med en annan katt eller ramlat och slagit i hakan. Slagsmål är dock inte troligt, för Bill går inte så långt bort så han träffar på grannens katter och han hade inga andra skador. Men han brukar ju klättra omkring högt uppe i garaget och maskinhallen. Så troligtvis har han ramlat från en hög höjd, tagit emot sig med framtassarna men inte orkat hålla emot, så han har slagit i hakan och brutit underkäken. Men bara på ett ställe som tur är.

Veterinären opererade i alla fall och satte i ståltråd för att fixera käken. Så nu ska missen få ha såndär krage/tratt på sig så han inte kliar i såret, och så ska han få penicillin och smärtstillande och hållas inomhus. Men han lever i alla fall och jag är väldigt väldigt glad för det.

Ska duscha nu och sen åka och köpa någon sorts delikatessmat som han förhoppningsvis kan tänka sig att äta imorgon, och kattsand.

jag blev rädd där ett tag! Hur mår han nu?