Monday 8 February 2010 photo 3/5
|
Sitter här & tänker tillbaka på alla mina 17 år
minns allt som jag gjort, som om det var igår
sa idiotiska saker och satt människor i gråt
det finns många jag skulle vilja ge ett förlåt
men måste leva med det och låta livet gå vidare
även fast jag borde kommit på det lite tidigare
tyvär är jag märkt hela livet ut som en tatuerig
men har tittat och funderat över livets mening
Jag säger ofta vad jag tänker och tycker
ibland leder det till ännu ett knivärr i ryggen
men försöker, och vill inte att problemen ska ta över
ska försöka göra allt, & vara stark ända tills döden
ingen verkar vilka förstå att man lever i ångest
för att jag gjort bort mig så jäkla många gånger
men spelar ingen roll hur jag vill att det ska bli
för i era ögon,kommer jag alltid vara den gamla Caroline
I denna stad verkar man inte kunna bli förändrad
utan gör man fel ett tag är man förevigt stämplad
är det verkligen så detta liv ska vara ?
att man är en idiot för att man försvarar?
gör det bästa för att försöka ändra min attityd
men hur ska man bevisa då folk verkat tappat sin syn ?
vänder ryggen till och inte tittar på hur det är nu
utan bara skrattar bort allt som det vore skit kul
förstår inte, allt detta går runt i en cirkel
och där jag på nått sätt har hamnat i mitten
ensamkrigare,och ensamvarg, kalla mig för krigs-vargen
när jag dör, kommer jag titta ner på er från prispallen
minns allt som jag gjort, som om det var igår
sa idiotiska saker och satt människor i gråt
det finns många jag skulle vilja ge ett förlåt
men måste leva med det och låta livet gå vidare
även fast jag borde kommit på det lite tidigare
tyvär är jag märkt hela livet ut som en tatuerig
men har tittat och funderat över livets mening
Jag säger ofta vad jag tänker och tycker
ibland leder det till ännu ett knivärr i ryggen
men försöker, och vill inte att problemen ska ta över
ska försöka göra allt, & vara stark ända tills döden
ingen verkar vilka förstå att man lever i ångest
för att jag gjort bort mig så jäkla många gånger
men spelar ingen roll hur jag vill att det ska bli
för i era ögon,kommer jag alltid vara den gamla Caroline
I denna stad verkar man inte kunna bli förändrad
utan gör man fel ett tag är man förevigt stämplad
är det verkligen så detta liv ska vara ?
att man är en idiot för att man försvarar?
gör det bästa för att försöka ändra min attityd
men hur ska man bevisa då folk verkat tappat sin syn ?
vänder ryggen till och inte tittar på hur det är nu
utan bara skrattar bort allt som det vore skit kul
förstår inte, allt detta går runt i en cirkel
och där jag på nått sätt har hamnat i mitten
ensamkrigare,och ensamvarg, kalla mig för krigs-vargen
när jag dör, kommer jag titta ner på er från prispallen