October
Thursday 10 September 2009 photo 2/3
|
En sak jag funderat ett tag på är hur folk kan ha så stor brist på respekt mot andra. Alltså, vart går gränsen för små lättsamma skämt och ren mobbing tillexempel ?
Kan man säga att det är indivuduellt och isåfall gäller gränsen för den som blir utsatt eller den som utsätter? Vi är ju alla olika och har olika syn på vart man känner att man vill dra sin gräns. Tillexempel om jag anser att det är skitkul att sprida ut nakenbilder ( bara ett exempel ) på min bästa kompis, medans min bästa kompis känner sej kränkt borde man ju döma efter den gränsen som den som blir utsatt har.
Det gäller väl att acceptera folk. Eller hur ? Man ser så tydligt när folk inte tycker att "skämtet" är roligt längre. Ändå så finns det folk som fortsätter och fortsätter, det tar aldrig slut "eftersom att dom tycker det är kul måste ju du också tycka det" eller hur ? Det är helt galet hur folk behandlar varandra. Jag bara undrar, är det inte dags för lite förändring snart eller är det bara att leva med hur rent utsagt elaka folk kan vara mot varandra ? För att det är så det är nu ?
Jag har haft turen att aldrig varit mobbad. Jag har dessvärre vart den som mobbar. Och gud så jag skäms. Jag skäms som jag vet inte vad när det kommer på tal vad jag höll på med som mindre. Jag var helt ärligt en ren djävul när jag var liten, i ettan till trean var det jag & en av mina kompisar som var "mobbarna" och jag vet fan inte varför. & nu när jag ser tillbaka på det, såå kan jag inte förstå varför jag & han utsatte dom där personen för det vi gjorde. Vi var så elaka. Då var det mer "åhh vi förstör hennes bild," "åh vi klipper av hennes hår" "åh vi gör det och det" medans det nu är "fyfan vilken jävla hora hon är, är det sant att hon knullat med en 25 åring på fyllan ?" "kolla på den här bilden som hon skickade till sin kille".
Men det är väl ändå samma sak, folk utsätts och folk utsätter folk för trakasserier. Bara det att nu har det trappats upp tio gånger. En sjuåring och En tonåring håller på med exakt samma saker, bara det att sjuåringen förstår inte riktigt vad som verkligen händer,kan inte riktigt koppla två och två, kan inte märka när den andre verkligen ledsnar till och känner sej så grymt liten, vet inte när det är dags att sluta. Tonåringen sårar för att såra, den är elak för att förstöra någons tillvaro. Vet exakt när det är dags för att sluta, men gör det inte, för den tycker att det är kul, njuter av att se andra lida på grund utav vad den gjort till den. Är det inte dags nu för alla mobbare att växa upp från sjuåringsstadiet och bara lägga ner ?
Bara en liten tanke sådär.. =) Puss på er alla sötnosar
Kan man säga att det är indivuduellt och isåfall gäller gränsen för den som blir utsatt eller den som utsätter? Vi är ju alla olika och har olika syn på vart man känner att man vill dra sin gräns. Tillexempel om jag anser att det är skitkul att sprida ut nakenbilder ( bara ett exempel ) på min bästa kompis, medans min bästa kompis känner sej kränkt borde man ju döma efter den gränsen som den som blir utsatt har.
Det gäller väl att acceptera folk. Eller hur ? Man ser så tydligt när folk inte tycker att "skämtet" är roligt längre. Ändå så finns det folk som fortsätter och fortsätter, det tar aldrig slut "eftersom att dom tycker det är kul måste ju du också tycka det" eller hur ? Det är helt galet hur folk behandlar varandra. Jag bara undrar, är det inte dags för lite förändring snart eller är det bara att leva med hur rent utsagt elaka folk kan vara mot varandra ? För att det är så det är nu ?
Jag har haft turen att aldrig varit mobbad. Jag har dessvärre vart den som mobbar. Och gud så jag skäms. Jag skäms som jag vet inte vad när det kommer på tal vad jag höll på med som mindre. Jag var helt ärligt en ren djävul när jag var liten, i ettan till trean var det jag & en av mina kompisar som var "mobbarna" och jag vet fan inte varför. & nu när jag ser tillbaka på det, såå kan jag inte förstå varför jag & han utsatte dom där personen för det vi gjorde. Vi var så elaka. Då var det mer "åhh vi förstör hennes bild," "åh vi klipper av hennes hår" "åh vi gör det och det" medans det nu är "fyfan vilken jävla hora hon är, är det sant att hon knullat med en 25 åring på fyllan ?" "kolla på den här bilden som hon skickade till sin kille".
Men det är väl ändå samma sak, folk utsätts och folk utsätter folk för trakasserier. Bara det att nu har det trappats upp tio gånger. En sjuåring och En tonåring håller på med exakt samma saker, bara det att sjuåringen förstår inte riktigt vad som verkligen händer,kan inte riktigt koppla två och två, kan inte märka när den andre verkligen ledsnar till och känner sej så grymt liten, vet inte när det är dags att sluta. Tonåringen sårar för att såra, den är elak för att förstöra någons tillvaro. Vet exakt när det är dags för att sluta, men gör det inte, för den tycker att det är kul, njuter av att se andra lida på grund utav vad den gjort till den. Är det inte dags nu för alla mobbare att växa upp från sjuåringsstadiet och bara lägga ner ?
Bara en liten tanke sådär.. =) Puss på er alla sötnosar
snygg bild btw(:
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/casshi/408336940/
Visa toppen
Show footer