December
Show more 8 January 2011
Uppladdad via mms. Nu är den klar, ska bara torka så den blir lite ljusare. Det har tagit blod, svett, tårar och fem hela dagar. Jag uppdaterar med dom sista bilderna i kväll!
Idag började jag dagen med att åka ut till Hjärta Till Hjärta, en stor secondhandaffär, tillsammans med mamma och Gunnar.
Furumöbler fanns det mycket av. -rys-
och knäppa skivomslag.
LP-backarna får klart underkänt, men CD-hyllorna var som att ramla rätt in i nittiotalet. Backstreet Boys, Aqua, Spice Girls, Hanson och the Moffats, liksom.
Jag kom ut med Chicago och Apornas planet på VHS, Pulps Different Class på CD, en rosa klockradio, en rosa hårtork från 80-talet och 85 kronor fattigare.
Såhär söt är klockradion, förresten! Ett klart fynd för 30 spänn.
Sen åkte jag ut till Pappa och fortsatte med det "förbannade jävla pallhelvetet". Så om någon känner sig väldigt osugen på att se skitmånga bilder från slutspurten i palltillverkning kan ni
Så nu ska jag mäta ut vart dom ska sitta...
..och markera med ett litet kryss.
Pappa kontrollmäter och hjälper till.
Pallbenen ska ju vara vinklade utåt, så hålen måste också vara snea. Hur snea var frågan bara. Vi kom fram till att en platt plywoodbit och en fyrkantig träpinne var rätt lutning.
Borra borra hålen. Ganska nervigt faktiskt. Jag inser dessutom mina begränsningar ibland, så pappa fick borra medans jag höll emot.
Sen utsågning av kilar - du kommer snart fatta varför.
Man kan inte bara borra rakt igenom utan att träet delar på sig och blir bråkigt, så sista biten får man tälja.
Ja, se på fan, pinnarna passar ju. Eller, jag fick tälja en del på dom, men sen passade dom.
När benen satt på plats någorlunda ritade jag ut vart dödskallefötterna skulle sluta.
Nu är kilarna i! Anledningen till att man gör såhär är att när man fått in pinnarna kan dom lossna lätt igen. Men om man bankar i en kil så expanderar pinnen och sitter som berget. Då behöv
Tadaa, den sitter ihop som den ska!
Pappa sågade till fötterna. Det var ytterligare en sån grej där jag vet att min brist på erfarenhet, kunskap och muskelstyrka skulle kunna strula till det rejält.
Sen skulle jag tälja till dödskallefötterna lite så dom blir lite finare i formen och lite rundade nedtill. Körde kniven i fingret och vrålade "Meeeeeedic!" Pappa bara skakade på huvudet och fr
När plåstret var på plats började jag tälja igen. Tre tag och sen var det vrål igen. Det här blödde mycket mer men jag fick fortfarande bara ett plåster och ingen sympati. Pappa är van vid v
Kolla, Bloooood på min pall! Nu kan man verkligen säga att jag lagt ner blod, svett och tårar på skiten.
Dags att såga av dom uppstickande delarna av benen. Japansågen gör jobbet.
Och sen lite finputsning med slipmaskinen.
Ögonen på dödskallarna är borrade med en försänkningsborr, och sen har jag snidat ut tänder och näshål.
Klart för ytbehandling! Fifty fifty linolja och terpentin blir bra skit. Eventuell målning får bli efter redovisningen, har jag bestämt. Det är nog till min fördel eftersom alla snitsiga detalje
Fick lite panik när det blev så mörkt av oljan, man pappa säger att det ljusnar igen när det torkat. Får väl tro på gubben då, han har ju haft rätt förut.
Kolla tassarna!! Dom blev lite lika mexikanska sugarskulls tycker jag.
Fiiiina tassar.
och kolla så proffsigt det ser ut med kilarna och snideriet! Jag blir lite förvånad varje gång jag ser den.
Klaaaar! Nu ska den bara torka till ordentligt, det fÃ¥r den göra hemma i köket hos oss. Hela lägenheten osar terpentin, Daniel ser glad och nostalgisk ut.Den här pallen har nu bytt namn frÃ¥n "fÃ
När jag kom hem firade vi att jag var klar med ostbricka. Katterna var omåttligt intresserade.
Direct link:
http://dayviews.com/catcall/2011/1/8/
Visa toppen
Show footer