Hur gick det till?

Jo vi kom till landskrona, citadellet där. Mamma var med mig för att vara ett extra par öron. Jag fick prata med en kvinna som tog betalt, 500kr. Sen efter det kallade Dr Göra på mig. Hela vägen i koridoren kände jag en klump i halsen. Vi satte oss ner, mamma var även med inne då. Göran började fråga allt möjligt om mig kropsligt, blod problem, sjukdommar, allergier? m.m. Då just då när han ville höra min historia började jag gråta, jag anser att jag ej har några problem o min mamma instämmer. Samtalet fortsätter men då är jag så nyfiken så min rädsla försvinner, jag slutar gråta o han frågar mig om mamma ska vara med när jag testar. Testar? just det jag måste ju testa vad som är fint på mig. Mamma väljer att gå ut från rummet. Jag får klä av mig o där står jag för första gången naken,

framför en främmande man. Göran börjar mäta mina bröst, han mummlar fram -det ser bra ut. Vad ser bra ut? jag har aldrig mått bra av detta, kan det se bra ut?

sen sätter Göran på mig en BH o en T-shirt, jag får se migsjälv, där är stora speglar över en hel vägg, han lägger in o tar ut lägger in o tar ut fram o tillbaka. Inläggen e kalla, o jag ler fortfarande. Efter ett tag säger Göran att det dära skulle nog passa dig. Jag känner det själv, jag tittar lite extra, det ser fint ut. jag litar på Göran, han har ju gjort detta så många gånger innan. Göran e stel o kall, han utstrålar det iaf, kanske det som hjälpte mig att ej bli så rädd o sluta gråta efter ett tag. Han gjorde mig trygg på något sätt. Efter det tog jag på mig mina egna kläder, mina inlägg. När som helst är det sista gången jag ätter på mina inlägg,

jag har gjortdet i över 7 år, med sorg i hela kroppen. Efter detta säter han sig ner o pratar lite om operationen, det låter ej farligt alls, men jag e berädd på två veckors smärta, det bad han mig att vara, efter fyra känns det lite bättre. Mötet med Göran var klart, vi skakade hand. Kom ut till mamma som såg ledsen ut, hon hade gråtit lite med, Lycka skulle jag tro. Kvinnan jag prata med i början kallade in mig igen,

-Tid, datum m.m, var orden som strömmade ur hennes mun. Jag var så ivrig, skojade o sa om en vecka? -Om tio dagar? Jag sa ja, utan att tveka. Men jag tänkte ej efter, man måste ha någon hos sig den första veckan om man kan det. Och det vill ju jag, Min sambo är klar den 22 FEB, så den tiden fick det ble. Snart det med, jag kan inte bärga mig, de springer i magen på mig. Vi skakar hand o hon säger, -Vi ses den 22februari.

samla pengar linda? de e värt det. vänta inte så länge som mig.