March
Sunday 7 December 2008 photo 1/1
|
Saknaden är så stor <33
Jag glömmer aldrig våran tid tillsammans. Jag minns när ja började rida dig, du vågade inte lita på någon, du var stressad och stegrade dig och försökte springa iväg varje gång vi skulle rida ut. De va som om du aldrig fått varit ute förut. Men efter en tid blev du bättre och bättre. Ja kommer ihåg när jag och emma tog hem dig och viggen hem till Sifferbo. de var som gjort för er två, en stor och en liten box, en lagomt stor hage med mycket gräs. Ni ropade alltid när vi kom och kom travande och galopperande mot mig och emma. De var den bästa tiden <3 Sen när jag kom till bäckan en dag, jag skulle följa med kattis och hjälpa henne, så såg jag Eva stå där och koppla på hästtransoprten. JAg fatta inte varför så jag gick för att fråga vad hon skulle göra. Först då insåg ja vilken sjuk idot hon var. Hon hade tänkt åka och hämta Edith utan att ens nämna något till varken mig eller Emma. Hon tänkte åkt till sifferbo och ta viggens bästa kompis ifrån honom utan en för varnig ! Fy fan. Jag lovar .. Jag stog och skrek och grät och bad henne att inte göra så här mot mej . hon som hade varit så elak mot Edith tidigare . Men hon gav sig inte . Jag hade max två timmar på mig att säga hejdå till henne . De var nog den ridturen som jag aldrig skulle kunna glömma ! Jag grät hela tiden och jag kände de på mig att edith viste vad som skulle hända.. Efter drygt två timmar kom hon . Hon hade med sig valle som skulle ta över ediths plats .. Usch de va verkligen hemskt . Jag fick senare reda på att Eva hade ljugit för mej . hon sa att edith skulle få en hag kompis men de visa sig att hon stog helt ensam .
De var de värsta . Men nu vet jag att hon har de bra . hon finns hos en omtänksam fodervärd i rättvik. jag vill tacka dig som tog henne. hoppas ni fått samma gemenskap som jag och Edith hade .. Tack <3
Jag glömmer aldrig våran tid tillsammans. Jag minns när ja började rida dig, du vågade inte lita på någon, du var stressad och stegrade dig och försökte springa iväg varje gång vi skulle rida ut. De va som om du aldrig fått varit ute förut. Men efter en tid blev du bättre och bättre. Ja kommer ihåg när jag och emma tog hem dig och viggen hem till Sifferbo. de var som gjort för er två, en stor och en liten box, en lagomt stor hage med mycket gräs. Ni ropade alltid när vi kom och kom travande och galopperande mot mig och emma. De var den bästa tiden <3 Sen när jag kom till bäckan en dag, jag skulle följa med kattis och hjälpa henne, så såg jag Eva stå där och koppla på hästtransoprten. JAg fatta inte varför så jag gick för att fråga vad hon skulle göra. Först då insåg ja vilken sjuk idot hon var. Hon hade tänkt åka och hämta Edith utan att ens nämna något till varken mig eller Emma. Hon tänkte åkt till sifferbo och ta viggens bästa kompis ifrån honom utan en för varnig ! Fy fan. Jag lovar .. Jag stog och skrek och grät och bad henne att inte göra så här mot mej . hon som hade varit så elak mot Edith tidigare . Men hon gav sig inte . Jag hade max två timmar på mig att säga hejdå till henne . De var nog den ridturen som jag aldrig skulle kunna glömma ! Jag grät hela tiden och jag kände de på mig att edith viste vad som skulle hända.. Efter drygt två timmar kom hon . Hon hade med sig valle som skulle ta över ediths plats .. Usch de va verkligen hemskt . Jag fick senare reda på att Eva hade ljugit för mej . hon sa att edith skulle få en hag kompis men de visa sig att hon stog helt ensam .
De var de värsta . Men nu vet jag att hon har de bra . hon finns hos en omtänksam fodervärd i rättvik. jag vill tacka dig som tog henne. hoppas ni fått samma gemenskap som jag och Edith hade .. Tack <3
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ccaassyy/303830826/
Visa toppen
Show footer