April
Thursday 11 December 2008 photo 2/3
|
lovade att lägga upp detta :3
<span style="font-size: 16pt; line-height: 115%; font-family: "><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%; font-family: "><span style="mso-spacerun: yes;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%; font-family: "><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%; font-family: "><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%; font-family: "><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%; font-family: ">
Skapelsemyten
En gång för längesedan, men samtidigt i framtiden, fanns det ett berg. Detta berg var byggt av glädje och lycka, fyllt med vackra och livfulla varelser som levde i fred. Hippogriffer dansade runt i polkagrisskogen tillsammans med Bananerna och de flygande grisarna fyllde himlen med sina vackra manövrar. Detta berg låg i mitten av ingenstans, men ändå i centrum av allt, och flöt på en flod kallad Kolasösen. I denna flod lekte de rosa pingvinerna med guldörnarna under den glansiga ytan. Då och då om man hade tur kunde man se en Muffis majestätiskt lyfta sin dinosaurieliknande kropp upp ur vattnet och ge ut ett av sina berömda vrål.
Längst upp på berget bredde sig slottet upp. Dess gula torn glänste i apelsinmarmeladsolen som starkt lös upp varje dag innan den togs över av Lollipopmånen när natten kröp fram. Kungen av detta Candymountain, satt i det gulaste banantornet och hette Charlie. Charlie, även kallad Bananaking, som var en ädel varelse med gräddgul päls och ett långt blänkande horn i sin panna, vandrade runt i sitt slott med sin mantel gjord av de ädlaste bananskal och spanade ut på sitt rike. Trots den lycka han såg, var han inte nöjd. Han var uttråkad.
Utom kännedom av Bananaking lurade Coca-Fanta monstret. Denna fruktansvärda varelse var så bubblig och smärtsam att vara nära, att bara åsynen av dess vulgära skepnad frös blod till is. Coca-Fanta kände de missnöjda vibbarna från det rosaskimrande landet han så ofta sett i fjärran. Efter alla dessa evigheter såg han äntligen sin chans.
En dag vandrade Charlie sakta genom sitt kungarike. Eftersom han var så fundersam tänkte han inte riktigt på vart han gick och till slut hamnade han i den delen av sitt land han verkligen hatade, Lakristoppen. En kall kår rann längs med Bananakings lena ryggrad när han tittade på den blänkande kolsvarta klump som levde här. Charlie ryggade sakta tillbaka när varelsen tittade på honom med sina orangea ögon formade som bönor. Det vattnades lätt i munnen på Coca-Fanta som gömde sig bakom en pingvinstång. Plötsligt snubblade Charlie på en M & M och när han tittade upp kände han kylan sprida sig genom hans blodådror. Framför honom stod den mest groteska varelse hans azurblåa ögon någonsin skådat.
-'Var hälsad o heliga Banankung, jag…' började Coca-Fanta med sin gasiga stämma, men blev snabbt avbruten.
-'Han heter Bananaking, du ska inte översätta.' pep den lilla lila pralinen och dog sedan en smärtsam död. Coca-Fanta fortsatte.
-'Ja, jag skulle i alla fall vilja ge dig ett förslag ers höghet. Jag har hört att du har blivit lätt uttråkad av ditt hänförande land.' Charlie kliade skyldigt sitt horn på tuggummibubblan som hängde på den sura flaskan.
-'Ja, det kan stämma. Har du något förslag på hur jag ska bota denna tristess?' Coca-Fanta flinade avskyvärt.
-'Ge det till mig!' Tystnaden spred sig över berget och Coca-Fanta kände hur hallonsodan spred sig i ansiktet. Charlie skrattade honom rakt i ansiktet och skamset gick Coca-Fanta och deppade i hörnet av sitt tomma inte.
Trots att Bananaking så grovt avböjt Coca-Fantas förslag hade han ändå fått igång Charlies tankar. Kanske borde han göra något drastiskt, något häftig så att världen blev ännu bättre. Plötsligt kom han på det.
Han skulle skapa en helt ny värld! Snabbt började han samla ihop allt lösgodis han kunde hitta på vägen hem, han tog till och med lite från den hatade Lakristoppen och ställde sig sedan på sin Chokladbalkong. Därifrån kastade han sedan med all kraft ut godiset på olika delar av Kolasösen. Under berget växte sig marken större och större och snart hade han skapat Geléhallonet.
När Coca-Fanta såg hur Bananaking skapade ett ännu större paradis blev han förbannad. Kolsyran sprutade ut ur näsan och han flög rakt upp i luften. Hemma på Candymountain började plötsligt grisarna ramla ner från himlen och Muffisen var borta. Charlie kände hur marken skakade och snart tornade sig Coca-Fanta upp sig större än någonsin.
-'NI MÅ HA FÅTT BEHÅLLA ERT LAND, MEN JAG SKA I ALLA FALL LÄMNA KVAR EN DEL AV MIG SÅ ATT NI ALLTID LÄR MINNAS HUR NI GICK MISTE OM EN PERFEKT VÄRLD!' gormade han och stack sedan en vass blockchoklad i magen och snart regnade Coca-Fanta ner över landet. Medan befolkningen sprang omkring i panik satte sig Charlie på sin DinoBanan och flög upp i luften med sitt paraply. Under sig såg han hur hela Candymountain och Geléhallonet splittrades till små runda bollar. Det mullrade ett bra tag men när allt lagt sig stilla beundrade Charlie sin nya skapelse. Denna gång skulle han döpa om det; Karies. I detta rike fann han den lilla äckliga klump som återstod av Lakristoppen. I denna klump placerade han det frö från Jordgubbsmoothien som återstod och där uppstod liv. Han kallade planeten för Jorden efter frukten livet var fött ifrån, och än idag sitter han där uppe på sina bananer och spanar ner på oss.
<span style="font-size: 16pt; line-height: 115%; font-family: "><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%; font-family: "><span style="mso-spacerun: yes;"><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%; font-family: "><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%; font-family: "><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%; font-family: "><span style="font-size: 12pt; line-height: 150%; font-family: ">
Skapelsemyten
En gång för längesedan, men samtidigt i framtiden, fanns det ett berg. Detta berg var byggt av glädje och lycka, fyllt med vackra och livfulla varelser som levde i fred. Hippogriffer dansade runt i polkagrisskogen tillsammans med Bananerna och de flygande grisarna fyllde himlen med sina vackra manövrar. Detta berg låg i mitten av ingenstans, men ändå i centrum av allt, och flöt på en flod kallad Kolasösen. I denna flod lekte de rosa pingvinerna med guldörnarna under den glansiga ytan. Då och då om man hade tur kunde man se en Muffis majestätiskt lyfta sin dinosaurieliknande kropp upp ur vattnet och ge ut ett av sina berömda vrål.
Längst upp på berget bredde sig slottet upp. Dess gula torn glänste i apelsinmarmeladsolen som starkt lös upp varje dag innan den togs över av Lollipopmånen när natten kröp fram. Kungen av detta Candymountain, satt i det gulaste banantornet och hette Charlie. Charlie, även kallad Bananaking, som var en ädel varelse med gräddgul päls och ett långt blänkande horn i sin panna, vandrade runt i sitt slott med sin mantel gjord av de ädlaste bananskal och spanade ut på sitt rike. Trots den lycka han såg, var han inte nöjd. Han var uttråkad.
Utom kännedom av Bananaking lurade Coca-Fanta monstret. Denna fruktansvärda varelse var så bubblig och smärtsam att vara nära, att bara åsynen av dess vulgära skepnad frös blod till is. Coca-Fanta kände de missnöjda vibbarna från det rosaskimrande landet han så ofta sett i fjärran. Efter alla dessa evigheter såg han äntligen sin chans.
En dag vandrade Charlie sakta genom sitt kungarike. Eftersom han var så fundersam tänkte han inte riktigt på vart han gick och till slut hamnade han i den delen av sitt land han verkligen hatade, Lakristoppen. En kall kår rann längs med Bananakings lena ryggrad när han tittade på den blänkande kolsvarta klump som levde här. Charlie ryggade sakta tillbaka när varelsen tittade på honom med sina orangea ögon formade som bönor. Det vattnades lätt i munnen på Coca-Fanta som gömde sig bakom en pingvinstång. Plötsligt snubblade Charlie på en M & M och när han tittade upp kände han kylan sprida sig genom hans blodådror. Framför honom stod den mest groteska varelse hans azurblåa ögon någonsin skådat.
-'Var hälsad o heliga Banankung, jag…' började Coca-Fanta med sin gasiga stämma, men blev snabbt avbruten.
-'Han heter Bananaking, du ska inte översätta.' pep den lilla lila pralinen och dog sedan en smärtsam död. Coca-Fanta fortsatte.
-'Ja, jag skulle i alla fall vilja ge dig ett förslag ers höghet. Jag har hört att du har blivit lätt uttråkad av ditt hänförande land.' Charlie kliade skyldigt sitt horn på tuggummibubblan som hängde på den sura flaskan.
-'Ja, det kan stämma. Har du något förslag på hur jag ska bota denna tristess?' Coca-Fanta flinade avskyvärt.
-'Ge det till mig!' Tystnaden spred sig över berget och Coca-Fanta kände hur hallonsodan spred sig i ansiktet. Charlie skrattade honom rakt i ansiktet och skamset gick Coca-Fanta och deppade i hörnet av sitt tomma inte.
Trots att Bananaking så grovt avböjt Coca-Fantas förslag hade han ändå fått igång Charlies tankar. Kanske borde han göra något drastiskt, något häftig så att världen blev ännu bättre. Plötsligt kom han på det.
Han skulle skapa en helt ny värld! Snabbt började han samla ihop allt lösgodis han kunde hitta på vägen hem, han tog till och med lite från den hatade Lakristoppen och ställde sig sedan på sin Chokladbalkong. Därifrån kastade han sedan med all kraft ut godiset på olika delar av Kolasösen. Under berget växte sig marken större och större och snart hade han skapat Geléhallonet.
När Coca-Fanta såg hur Bananaking skapade ett ännu större paradis blev han förbannad. Kolsyran sprutade ut ur näsan och han flög rakt upp i luften. Hemma på Candymountain började plötsligt grisarna ramla ner från himlen och Muffisen var borta. Charlie kände hur marken skakade och snart tornade sig Coca-Fanta upp sig större än någonsin.
-'NI MÅ HA FÅTT BEHÅLLA ERT LAND, MEN JAG SKA I ALLA FALL LÄMNA KVAR EN DEL AV MIG SÅ ATT NI ALLTID LÄR MINNAS HUR NI GICK MISTE OM EN PERFEKT VÄRLD!' gormade han och stack sedan en vass blockchoklad i magen och snart regnade Coca-Fanta ner över landet. Medan befolkningen sprang omkring i panik satte sig Charlie på sin DinoBanan och flög upp i luften med sitt paraply. Under sig såg han hur hela Candymountain och Geléhallonet splittrades till små runda bollar. Det mullrade ett bra tag men när allt lagt sig stilla beundrade Charlie sin nya skapelse. Denna gång skulle han döpa om det; Karies. I detta rike fann han den lilla äckliga klump som återstod av Lakristoppen. I denna klump placerade han det frö från Jordgubbsmoothien som återstod och där uppstod liv. Han kallade planeten för Jorden efter frukten livet var fött ifrån, och än idag sitter han där uppe på sina bananer och spanar ner på oss.
Comment the photo
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/charleyz/305250770/
Visa toppen
Show footer