Hoppas att det är okej att jag frågar här.

Men min Theo har väldigt svårt i hundmöten, han börjar skälla och ja ibland morra, han viftar på svansen och går bakom mig. Jag vet inte riktigt vad det betyder men har antagit att det är utav rädsla?

Men nu behöver jag hjälp och tips om detta, jag har testat allt och det funkar dagtid och vi går några meter i från hunden men när det börjar skymma är han värdelös (gissar att det kan ha med spökåldern också) Om vi går precis bredvid den andra hunden börjar han att skälla

Han skällde på människor också, men nu kan vi passera utan att han skäller, men de kan fortfarande inte klappa honom (inte jätte viktigt tycker jag men ändå)

Så nu behöver vi lite tips här :)

Tycker det låter som ett ganska typiskt vavva-beteende, min tik gör i princip likadant men hon viftar inte på svansen och gömmer sig utan den står rakt upp tillsammans med raggen och hon ställer sig framför sin flock och talar om hur farlig hon är. Mycket skrammel från en tom burk, för hon skulle aldrig göra utfall. Hon kan säga ifrån och försvara sig om hon tycker att en annan hund tränger sig på, men hon är absolut inte aggressiv utan snarare världens mest steteotypiska chihuahua, och otroligt harmonisk utöver detta. De är ju faktiskt framavlade för att vara tuffa och modiga och varna, till skillnad från vad de flesta tror! Däremot låter jag henne självklart inte skälla, hon ska bete sig lika hövligt som mina större hundar. Ingen särbehandling pga storlek här inte!

Chihuahuor är ganska reserverade och skälliga naturligt, så det är egentligen inget konstigt om man råkar få en reserverad och skällig chihuahua =) Det man kan tänka på är att inte förstärka att den är rädd/orolig, och skällande kan man ju också träna bort mer eller mindre. Men det låter ju som att han blir lite överväldigad av att den andra hunden är så stor (reagerar han likadant vid hundmöten med små hundar?) och då kan man ju försöka träna hundmöten med stora hundar utan att han behöver hälsa. Och ha tillräckligt långt avstånd så han inte skäller, på ett avstånd där han känner sig trygg och lugn. Där belönar du honom så fort han tittar på den andra hunden utan att skälla. När du tycker att han fattar grejen (han kanske bara står och glor på dig för godis) så går du lite närmre och gör samma sak. Jobba då han inte är rädd/överväldigad. Det är då det "tar" så att säga =) Det är svårt att säga till en orolig hund att den andra hunden är snäll, för han kommer ju inte förstå vad du säger =P Och risken med gulleröst i såna situationer är att han kan tolka din gulleröst med att du är stressad/orolig också. Låter bakvänt, men det är så =P Och att plocka upp honom i en sådan situation skulle förstärka hans orolighet. Vill man vara 100% säker vad hans beteende beror på så kan man ju kontakta en hundpsykolog =) Dom är ju utbildade på sådant.