Friday 12 February 2010 photo 1/3
|
För att förklara gårdagens inlägg.
Luna lider som ni vet av allergi. och många tankar bollas fram o tillbaka om luna ska få fortsätta sina dagar..
När man kommer till den punkten i hundens liv där man inte
får vara självisk längre. utan man måste göra det enda rätta för sin vän.
Hur sjutton kommer man kunna överleva det?
Många av dessa tanker ligger just runt min älskade Luna.. hur länge ska vi kämpa för en sjukdom som inte går att bota, hur mkt kemikalier ska man trycka i henne innan man säger Stopp!
Bara tanken på att den dagen kan komma får mig att bryta ihop totalt..
bara nu när jag skriver det kommer tårarna..
Hur fan gör man??! hur ska man kunde fortsätta andas när man själv måste bestämma att ens bästa väns hjärta ska sluta slå..?
Jag är så oerhört orolig för Luna.. Ena dagen mår hon prima och inte en själ kan misstänka att hon är sjuk, medans andra dagen ligger hon bara och vill inte va med...
Och i denna stund när jag lider över min älskades lidande så finns dessa människor som med ett enkelt ingrepp kan ta bort problemen hos sin hund men blir ledsebn över att hunden kanske inte kan gå i avel/tävlas med längre på samma sätt.
Eller Att hunden fick en diagnos som endast ger hunden en avelsspärr men hunden mår precis lika bra för det.
Dessa människor GRÅTER över att deras snygga hund inte kan gå i avel längre.. men varflör glädjs dom inte åt att hunden iaf kan må BRA!
Jag själv är glad bara Luna viftar på svasen vissa dagar!
Sen hatar jag att människor som inte ser allergi hos hundar som ett problem - även om det är ärftligt.
och avlar hej vilt och riskerar att föra åkomman vidare!
Så jävla ansvarslöst!!!
Lunas liv ligger på en våg.
hon kommer få leva över sommaren (om hon inte blir sämre)
men sen vet vi inte...
Och Luna är den hund som betytt allra messt i mitt liv, att inte veta vad hennes öde blir har ihjäl mig!
får vara självisk längre. utan man måste göra det enda rätta för sin vän.
Hur sjutton kommer man kunna överleva det?
Många av dessa tanker ligger just runt min älskade Luna.. hur länge ska vi kämpa för en sjukdom som inte går att bota, hur mkt kemikalier ska man trycka i henne innan man säger Stopp!
Bara tanken på att den dagen kan komma får mig att bryta ihop totalt..
bara nu när jag skriver det kommer tårarna..
Hur fan gör man??! hur ska man kunde fortsätta andas när man själv måste bestämma att ens bästa väns hjärta ska sluta slå..?
Jag är så oerhört orolig för Luna.. Ena dagen mår hon prima och inte en själ kan misstänka att hon är sjuk, medans andra dagen ligger hon bara och vill inte va med...
Comment the photo
Prata med mer än en veterinär. Jag har märkt att veterinärer tycker väldigt olika och kan olika mycket. En del kan vara beredda att avliva en hund, någon annan säger att det finns hjälp.
ge inte upp.
<3
I ett sista försök fick jag tag i Bergvall som är landets främsta specialist inom allergier och andra hudåkommor.
Gör vad som känns rätt för dig Ida <3
hoppas hon håller sig frisk och glad in i det sista.
förstår dig, snart är det dags för mig att också ta det beslutet, när är det nog? varje gång man tänker på det kommer tårarna, man kan inte ens tänka sig ett liv utan ens älskade hund...
så det är att hålla fräscht här hemma.. sen är jag på jakt efter ett färskfoder med lamm så att kvalstren inte blandar sig i maten heller...
37 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/chimiii/442543053/