September
Saturday 12 January 2013 photo 4/14
|
Change
*Varning för lång text!*
Denna bild får mig att rysa av obehag och jag får en klump i halsen varenda gång jag tittar på den! =( Blir så ledsen och tårarna rinner medan jag skriver detta.
Jag kan inte förstå hur man kan misssköta en så underbar hund som Kakan. Jag blir även så ledsen och lite smått arg på den här tjejen. Hur kan man sluta ta hand om sitt djur och låta dom magra av och ha ont bara för att man själv kanske inte mår så bra och inte orkar bry sig...
Ni som inte vet om våran och framförallt Kakans historia så kan jag skriva lite här. Jag vill dela med mig om detta med er just för att visa hur glad och stolt jag är över honom! :)
Det började att vi fick bli fodervärd åt denna underbara men tyvärr så misskötta kinesiska nakenhund, då en gemensam vän till oss hörde av sig och frågade om vi kunde tänka oss ha honom ett tag. Vi hade bestämt oss för att skaffa hund långt innan förfrågan kom men då var vi osäkra på vad för ras som passade oss bäst.. eftersom min sambo är allergisk så ville vi vara säkra på att han tålde hunden. Fick veta att ägaren inte visste riktigt var hon var i livet, hade varit med om något riktigt tråkigt och behövde "tid" för att tänka och reda ut vissa saker. Självklart tackade vi ja till att ha honom för vi såg det hela som träning inför en kommande valp. Men vilken chock vi fick när vi hämtade honom... jag var tvungen att nypa mig i armen för att kolla så det var sant och att jag inte drömde. Det vi möttes av var en vettskrämd liten kille som gömde sig och ville "försvinna" så fort vi tittade lite försiktigt på honom. Sagt och gjort, trots detta så tog vi hem honom och där började vår resa tillsammans.
Glömmer aldrig första veckan för den var hemsk och jag trodde aldrig att Kakan skulle fatta tycke för oss. Han var bara så rädd och vågade ingenting. Kakan var vettskrämd för nya människor. Han luktade så illa att man inte ens ville ta i honom, han var så himla mager - så illa att man tydligt såg revbenen på honom och jag ville inte ens ta honom för att jag trodde han skulle gå sönder. Så bräcklig :( Livsgnistan var helt och hållet borta, när man tittade in i hans koppar/guldaktiga ögon så såg man ingen glädje, bara mörker och det gjorde så himla ont.
Trots detta så kunde vi inte låta bli att bli kära i honom för så fort han blev trygg med oss kunde vi få ta del av hans underbara personlighet! Bit efter bit släppte han efter och tror nog att han förstod att vi inte ville honom något illa, vi ville bara väl. Efter ett par månader så kunde vi inte tänka oss ett liv utan honom så vi beslutade oss för att köpa loss honom helt för vi visste att han skulle få det bra hos oss och att vi kunde ge honom det han behövde. Ett tryggt hem, bra mat, kärlek i överflöd och framförallt tid och engagemang. Dom framsteg som vi gjorde tillsammans var verkligen det som drev oss framåt hela tiden. Ägaren vägrade till en börjansälja honom till oss då hon hade "stora planer" för honom. Blev många telefonsamtal och vi försökte få henne att förstå att han skulle få det bra hos oss. Tillslut så sa hon ja och vi fick köpa honom och jag och sambon var nog aldrig så lyckliga som då! Bästa beslutet vi någonsin har gjort och tror nog att vi räddade livet på honom. Vill inte ens tänka på vad som kunde ha hänt om han fick komma tillbaka till henne om jag ska vara ärlig :(
Vi har kämpat i 11 månader med att få upp honom i vikt, få ordning på hans dåliga hud och jobba med honom att bli starkare i sig själv!
Nu idag mår han jättebra och det är en helt annan hund. Han älskar människor, är glad och framåt, har gått upp i vikt så pass mycket att han ser mer än välmående ut. Ligger på över 7 kg nu och den är en bra vikt för honom. Han har knappt inga finnar eller pormaskar kvar alls.
Det är så mycket framsteg som skett med honom att jag knappt kan räkna upp alla här.. men tro mig, det är många!
På bilden högst upp så är det Kakan ca 2 dagar efter han kom hem till oss för första gången.
Som ni kanske ser så såg han verkligen förjävligt ut och han hade ont, det märktes på honom för man fick knappt ta i honom. Han luktade också väldigt illa och hade inte blivit rakad alls på flera månader, inte ens fått bada troligtvis :(
På den nedre bilden är det hur han såg ut i somras, självklart ser han betydligt finare ut idag! :D
Jag har tagit en helt ny bild på honom hur han ser ut idag och den finns uppe här ifall någon skulle vilja se. Jag är så glad och ville bara visa hur vi kämpat med honom. Det bästa är ju att det bara blir bättre och bättre.
Så mycket tid, tålamod, pengar vi lagt ner i hans hudvård och i honom framförallt, det är sjukt hur mycket vi kämpat med honom men det gick tillslut. Nu blickar vi självklart bara framåt och jag har lovat mig själv att aldrig se tillbaka igen (förutom idag då)
Annons
Comment the photo
Karin
Thu 14 Mar 2013 22:14
Ush vad ont det gör att se hur han blivit behandlad. Härligt att se att han har "hittat hem" och ni ska ha all heder som gjorde detta.
Har en egen liknande historia, men den är långt ifrån lika hemsk som er. Jag tog över en kines tik för ett par månader sen av en ung kille som inte brytt sig så mycket. Han lät henne vara själv hela dagarna när han jobbade och duschade henne allt för sällan vilket lett till att hennes hud är alldeles full i porisar. Har kämpat med olika metoder och hon har blivit bättre. Men jag tänkte höra hur du har gått tillväga? Vad har du haft för schampo och krämer?
Tacksam för svar så jag har chans att få ett lika bra resultat som er
=)
Har en egen liknande historia, men den är långt ifrån lika hemsk som er. Jag tog över en kines tik för ett par månader sen av en ung kille som inte brytt sig så mycket. Han lät henne vara själv hela dagarna när han jobbade och duschade henne allt för sällan vilket lett till att hennes hud är alldeles full i porisar. Har kämpat med olika metoder och hon har blivit bättre. Men jag tänkte höra hur du har gått tillväga? Vad har du haft för schampo och krämer?
Tacksam för svar så jag har chans att få ett lika bra resultat som er
=)
Anonymous
Sun 13 Jan 2013 13:35
Vad bra att ni har gjort ett sådant bra arbete med honom, han förtjänar det. Tråkigt bara att han fick leva det liv han levde innan =/
Anonymous
Sun 13 Jan 2013 15:01
Tack ska du ha :) För vi har verkligen kämpat under dessa 11 månader och ett tag trodde jag aldrig att det skulle vända men tillslut så såg man att det började bli bättre. Kan knappt förstå att han sett ut sådär illa "en gång i tiden", finns inga tecken alls kvar att han ens sett ut sådär så det känns bra! :) Han är en så underbar hund så länge man får lära känna honom och vi är så lyckliga att vi fick chansen att vara fodervärd åt honom ifrån början! Ja visst är det tråkigt att det ska behöva gå så långt men så länge den här tjejen har lärt sig något av det så är jag nöjd.
pandae
Sun 13 Jan 2013 02:24
Fy det är hemskt att det ska kunna vara så :(
Himla skönt att han har kommit till ett bra hem nu hos er och kan få lov att må bra :)
Himla skönt att han har kommit till ett bra hem nu hos er och kan få lov att må bra :)
Anonymous
Sun 13 Jan 2013 14:56
Ja dom hade inte heller berättat för oss vilket skick han var i heller så kan lova att man fick en chock när vi hämtade honom... ville inte ens ta i honom i början för det kändes som att han skulle gå sönder :( Blir så ledsen att det ska behöva gå så långt. Tack och lov att den tiden är över iaf. Han har ett tryggt hem nu och får allt han behöver och mycket till! Tack, det känns bra att andra också tycker att vi gjort ett bra jobb med honom :)
Anonymous
Sat 12 Jan 2013 20:46
Ja det känns verkligen som det, han har det bra nu och det är det viktigaste för oss :)
Beennny
Sat 12 Jan 2013 20:54
nämen precis, och han ser mycke friskare och bättre ut, kan inge mer än säga grattis:D
Anonymous
Sat 12 Jan 2013 21:21
Tack, vi känner så också :) Vi kan inte tänka oss en annan hund än honom, han är perfekt! ^^
Förstår inte hur man kan missköta ett djur på det viset. Särskilt inte när det syns så tydligt att djuret mår dåligt. Det gläder mig att Kakan kom till er och fick det liv han förtjänar. Gör så jävla ont i hjärtat när man ser sådant som på översta bilden..
Anonymous
Sat 12 Jan 2013 19:47
Tror inte ens att hans gamla ägare insåg hur allvarligt det var! Om jag ska vara ärlig så tror jag inte ens att hon brydde sig om att han mådde bra. Det gör mig fortfarande så förbaskat förbannad. Hörde ifrån andra också att redan när han var valp, så skulle hans ägare skicka runt honom till alla möjliga olika människor så hon kunde vara ute och festa, hänga med vänner/familj osv. Att ens göra så mot en liten valp är helt oförståeligt och helt otänkbart i mina ögon. Det är då man ska vara med valpen som mest tycker jag! Ja det är så onödigt lidande så det finns inte, att hon inte ens såg att han hade ont och inte mådde bra :(
Tack, det känns i hjärtat att få höra ifrån andra att vi har gjort och gör fortfarande ett bra jobb med honom! Han är det absolut bästa som hänt oss och vi skulle aldrig någonsin missköta honom på något vis, han kommer föralltid vara våran lilla bebis! <3
Tack, det känns i hjärtat att få höra ifrån andra att vi har gjort och gör fortfarande ett bra jobb med honom! Han är det absolut bästa som hänt oss och vi skulle aldrig någonsin missköta honom på något vis, han kommer föralltid vara våran lilla bebis! <3
30 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/chinesecrested/512350457/
Visa toppen
Show footer