Hennes vagina droppade av saft. Så rödmosig och skön, så lekfull och charmig, ändå så eldig och djup. Jag började rota i den. Ett finger. Två fingrar. Snart hade jag hela jävla armen uppstoppad i fittan på henne. Men hon bara skrattade. "Kan du inte bättre än så, lilleman?" dundrande hon till på italienska. Jag blev förbannad! "Vad fan säger du din jävla kuksugare?" returnerade jag hennes nedsättande serve. Hon tystnade. Jag tystnade. Det blev knäpptyst. Men jag fistfuckade henne fortfarande.

Plötsligt bankar det på dörren. Vem kan det vara så här sent? "Hörru för helvete! Öppna dörrjäveln innan jag sparkar in den!" hördes utanför. Det var hennes far. Han var arg. Men varför? Hur kan något så fantastiskt vara så fel? Javisst, hon var bara 11 år, men min kuk välkomnar alla åldrar.

Och det får mig att tänka. Tänka på orättvisan som gror i världens alla hörn. Den smärta. Den smärta som för så många är en vardag. En vardag som vilken annan. Det finns människor som lever i detta. Som inte har något. Som bara. För en dag. Hade velat känna sig hela. Kompletta. Fulländade. Bara för en dag.

Mannen tystnade. Det bankande ljudet var borta. Ljuset var släckt. Morgonen hägrade. Men jag fistfuckade henne fortfarande.

Annons

The photo has no tags

January 2010