I helgen har jag varit på hundkurs. Jag ska inte säga något (just nu iallafall.) om vad jag lärt mig där och inte vad det gäller hund. Men något som jag märker då jag är i grupp med andra människor är att jag inte alls har något problem med mitt beteende i samspelet med andra människor. Dem flesta skulle se mig som utåtriktad och ganska adaptiv till situationer med människor. Själv tycker jag att det kan vara otroligt jobbigt och mår generellt sätt väldigt dåligt av att just göra det. Inte just av att jag måste vara det, för det finns det inget som säger att jag måste det, utan mest för att jag hela tiden strider med vad jag vill (dvs bort därifrån..) och min vilja att anpassa mig till det som krävs för min egen skull i situationen. Alltså en konflikt skapas mellan min rädsla och mitt sätt att antagonistiskt uttrycka den för att passa in. Passa in har inte alltid en betydelse men att situationer kan kräva det för att jag ska uppnå bästa effekt (i detta fallet inlärning.) gör att jag både "behöver passa in" samtidigt som jag inte vill behöva göra det för det betyder ett socialt samspel som jag är rädd för. Det skapar ett obehag och jag mår inte så väl i det. DET var något jag lärde mig idag som inte hade med hund att göra..

Du har nog torgfobi.