Thursday 23 October 2008 photo 1/4
|
Hur ska man tacka en mor?
Det är säkert svårt att föreställa sig att jag en gång var liten, hjälplös och helt beroende av någon annan, men det var jag. Och någon annan, det var du mamma.
Du var med när jag tog mina allra första steg, du var den första som fick mig att le och skratta, och du var där och hörde mina första ord. Jag kommer alltid vara en del av dig, eftersom du skapade mig. Du formade mitt ansikte med miljoner ömma kyssar. Du lärde mig alla viktiga saker om världen och var jag hör hemma i den. När jag tittade och lyssnade på dig förstod jag vad som betyder något. Du delade med dig av allt som gör dig så speciell - vänlighet, ärlighet, uthållighet, eftertänksamhet, och alldeles särskilt, tålamod! Vad jag menar mamma, är att du är den grund på vilken min personlighet vilar. Och jag vill bara tacka dig. Tack för att du alltid fick mig att känna mig så varm, trygg och älskad. Och för att du gav mig allt jag behövde så att jag kunde växa upp och nå mina mål. Tack för att du aldrig sa ''vad var det jag sa'' trots att du kunde sagt det hur många gånger som helst. Närhelst jag hamnade i knipa så fanns du där. Du visste alltid vad du skulle säga, eller inte säga, för att få mig att må bra, med dina starka, ömma händer och lugna, kloka ord och massor av kärleksfulla kramar. Tack för att du fick mig att inse mitt eget värde. Tack för att du lärde mig att jag kunde lyckas med allt jag ville om jag bara trodde på mig själv lika mycket som du trodde på mig. Mamma, du kan inte ana vad det betydde att du alltid fanns där och uppmuntrade mig att förverkliga mina drömmar. Du gav mig självförtroende att möta all världens utmaningar med ett leende. Men nu har jag insett att jag har så mycket att säga förlåt för. Förlåt att jag gjorde dig ledsen ibland, och orolig, och för alla sömnlösa nätter. Jag är jätteledsen för att du inte fick mer tid för dig själv, bara några ögonblick att tänka och drömma. Nu inser jag vilken oerhörd uppoffring du gjorde för mig. Jag förstår att mina lekar ibland blev en belastning.
Allvarligt talat så skulle jag vara helt vilse utan dig mamma, och jag önskar bara att jag hade mer än ett liv för att betala tillbaka på den oändliga skuld jag har till dig. Du har visat mig en värld full av underverk och kärlek, du har visat mig vägen till ett rikt och meningsfullt liv, och du har gjort mig lyckligare än du någonsin kan föreställa dig.
Tack för att du alltid lagar mig när mitt hjärta har krossats..
20/6-22/10 ..
Det är säkert svårt att föreställa sig att jag en gång var liten, hjälplös och helt beroende av någon annan, men det var jag. Och någon annan, det var du mamma.
Du var med när jag tog mina allra första steg, du var den första som fick mig att le och skratta, och du var där och hörde mina första ord. Jag kommer alltid vara en del av dig, eftersom du skapade mig. Du formade mitt ansikte med miljoner ömma kyssar. Du lärde mig alla viktiga saker om världen och var jag hör hemma i den. När jag tittade och lyssnade på dig förstod jag vad som betyder något. Du delade med dig av allt som gör dig så speciell - vänlighet, ärlighet, uthållighet, eftertänksamhet, och alldeles särskilt, tålamod! Vad jag menar mamma, är att du är den grund på vilken min personlighet vilar. Och jag vill bara tacka dig. Tack för att du alltid fick mig att känna mig så varm, trygg och älskad. Och för att du gav mig allt jag behövde så att jag kunde växa upp och nå mina mål. Tack för att du aldrig sa ''vad var det jag sa'' trots att du kunde sagt det hur många gånger som helst. Närhelst jag hamnade i knipa så fanns du där. Du visste alltid vad du skulle säga, eller inte säga, för att få mig att må bra, med dina starka, ömma händer och lugna, kloka ord och massor av kärleksfulla kramar. Tack för att du fick mig att inse mitt eget värde. Tack för att du lärde mig att jag kunde lyckas med allt jag ville om jag bara trodde på mig själv lika mycket som du trodde på mig. Mamma, du kan inte ana vad det betydde att du alltid fanns där och uppmuntrade mig att förverkliga mina drömmar. Du gav mig självförtroende att möta all världens utmaningar med ett leende. Men nu har jag insett att jag har så mycket att säga förlåt för. Förlåt att jag gjorde dig ledsen ibland, och orolig, och för alla sömnlösa nätter. Jag är jätteledsen för att du inte fick mer tid för dig själv, bara några ögonblick att tänka och drömma. Nu inser jag vilken oerhörd uppoffring du gjorde för mig. Jag förstår att mina lekar ibland blev en belastning.
Allvarligt talat så skulle jag vara helt vilse utan dig mamma, och jag önskar bara att jag hade mer än ett liv för att betala tillbaka på den oändliga skuld jag har till dig. Du har visat mig en värld full av underverk och kärlek, du har visat mig vägen till ett rikt och meningsfullt liv, och du har gjort mig lyckligare än du någonsin kan föreställa dig.
Tack för att du alltid lagar mig när mitt hjärta har krossats..
20/6-22/10 ..
Comment the photo
jävligt bra isf, ja snor den om det är ok :D?
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/cissialjungberg/284131300/