Slut på påsken snart och skolan imorgon. Skönt. Väldigt ovanligt att jag vill till skolan, men det ska bli så obeskrivligt skönt att få lite annat och tänka på och något annat att bedriva tiden med. Det här lovet har gått outhärdligt segt, men tanke på all skit som varit. Fast imorgon funderar jag starkt på att dissa skolan och kolla film med Anna hela dagen istället. Jag har börjat ilskna till lite också, vilket kanske är lite bra för min egen del. För just nu beter du dig förbannat barnsligt. Vi har bott ihop i över ett halvår och helt plötsligt kan du inte besvara enkla frågor. Jaja, bollen är din nu. Valet är ditt och jag har ansträngt mig så mycket jag kunnat. Nu kan jag inte göra mer. Du vet vart jag finns. Jag tänker inte kasta mer tid på dig nu, om du inte ger något tillbaka. Du säger att du inte vill mista mig helt. Jag kommer vänta på dig, och ge dig tiden du behöver så mycket tills du kommit på hur du egentligen känner. Eftersom du plötsligt tappat förmågan att tänka. Det är inte jag som har problem, det är faktiskt du. Hur som helst, ångrar jag att jag lagt ner så mycket tid på något så uppenbart värdelöst.

Vad är bra ? Ja det måste vi !