February
Sunday 8 November 2009 photo 1/1
|
erica lindström
jag vet inte vad jag ska säga orden rinner ut lika fort som tårarna nu
du är den underbaraste vännen jag någonsin haft och jag älskar dig, så jävla mycket så jävlajävlajävlajävlajävla mycket du fattar inte. alltså jag kan inte andas längre för jag klarar inte längre tid utan dig. jag klarar inte längre tid utan att veta om att det fortfarande är du och jag på samma sätt. du har alltid varit den som ställt upp för mig och trott på mig och hjälpt mig och stöttat mig på alla sätt varje dag hela tiden och jag har inte uppskattat dig nog, eller jag har inte visat det nog iallafall. och nu kanske det är försent, jag vill inte att det ska vara så eller rättare sagt så klarar jag inte att det är så för jag vill verkligen inte leva utan dig. du såg själv vad som hände i fredags, du såg själv min reaktion. fattar du då, hur jävla ledsen jag är för att jag inte behandlat dig rätt, för att jag inte behandlat dig som den prinsessa du är. om det finns en person i hela världen som jag skulle kunna säga räddat mitt liv så är det du. det finns jävligt många personer som hjälpt mig och som funnits där och sett till att resa mig upp men jag är osäker om det finns någon som gjort det lika många gånger och lika bra som du gjort det, du är den som alltid sett till att jag mår bra och att jag är säker och jag har alltid velat kunna göra samma sak för dig men har aldrig varit bra nog, jag har aldrig räckt till och jag har tagit dig förgivet. jag har insett det nu och det gav mig ett sånt fall tillbaka rakt ner till jag vet inte vad man ska kalla det. botten, ungefär. längst ner på livets skala. du är guds gåva till världen och jag är inte ens troende men du får mig att inse vad de orden betyder. du är den underbaraste människan jag vet och jag är så stolt över att kunna säga att jag känner dig jag är så stolt över att vara din vän jag är så stolt över att få säga att jag är din men jag vet inte längre ifall du är min. och jag vill verkligen att det ska vara så för du är min bästavän. jag hoppas att det är så jag har behandlat dig också men jag är inte säker. erica jag älskar dig mest. jag tycker om dig så mycket jag beundrar dig verkligen. jag klarar mig inte. jag bara gråter och gråter för om det inte är du och jag så är ingenting värt det längre. jag är ingenting utan dig jag säger inte bara så det är sant. du har lyft mig upp så många gånger och du har alltid varit den som jag aldrig behövt tvivla på om den älskar mig. det är så jävla äkta vänskap mellan dig och mig, är det fortfarande så eller låtsas vi bara att allt är okej? för om det är så så måste vi sluta med det och ta tag i allting för jag har ingen lust med att ta livet av mig. jag vill inte behöva säga att mitt liv tog slut vid femton års ålder men ifall jag förlorar dig, ifall vi glider ifrån varandra då blir jag tvungen till det, för du är mitt liv erica mitt allt du är min ängel och min räddning och min hjälte och min bästa vän och det finaste som finns och du är så jävla bra och bäst och jag vet inte allt du får orden att ta slut. och förlåt för att jag tar det här så offentligt men du svarar inte när jag ringer och jag kunde inte vänta tills imorgon och jag kan inte skriva det någon annanstans så det fick bli här. tror inte att någon annan orkar läsa ändå så det hoppas jag är okej. du är det bästa jag har, det bästa jag haft. jag vill bara att du ska må bra och att du ska vara lycklig. förlåt för att jag fått dig att känna på ett annat sätt. förlåt för jag inte varit den vän du förtjänar. FAN JAG KAN INTE SLUTA GRÅTA du är den ända som tycker om mig påriktigt. du är den ända som får mig att sluta känna mig som skit. du är den enda som lyckas ge mig hopp när jag mår som sämst. du är den enda som vet hur man tar hand om mig, du är den enda jag kan prata med, riktigt riktigt prata med och få ut något av det, du får mig att känna mig som en bättre människa. och du är den bästa människan. du är det bästa som finns i världen du är den underbaraste människan jag vet. du är verkligen det jag skojar inte jag är så jävla allvarlig som man kan bli. jag klarar inte av att förlora dig. jag älskar dig mest ju. förstår du det? och om inte; vad kan jag göra för att du ska förstå det? du är så vacker, insidan och utsidan. du är så speciell, och jag beundrar dig så. du ska bara veta. om jag fick välja en människa att vara så skulle jag välja dig. jag vet inte vad jag ska säga. ring mig okej? eller säg till när du ser det iallafall.. så tar vi resten i verkligheten. men jag är din föralltid.
mitt hjärta tillhör dig för all framtid.
jag vet inte vad jag ska säga orden rinner ut lika fort som tårarna nu
du är den underbaraste vännen jag någonsin haft och jag älskar dig, så jävla mycket så jävlajävlajävlajävlajävla mycket du fattar inte. alltså jag kan inte andas längre för jag klarar inte längre tid utan dig. jag klarar inte längre tid utan att veta om att det fortfarande är du och jag på samma sätt. du har alltid varit den som ställt upp för mig och trott på mig och hjälpt mig och stöttat mig på alla sätt varje dag hela tiden och jag har inte uppskattat dig nog, eller jag har inte visat det nog iallafall. och nu kanske det är försent, jag vill inte att det ska vara så eller rättare sagt så klarar jag inte att det är så för jag vill verkligen inte leva utan dig. du såg själv vad som hände i fredags, du såg själv min reaktion. fattar du då, hur jävla ledsen jag är för att jag inte behandlat dig rätt, för att jag inte behandlat dig som den prinsessa du är. om det finns en person i hela världen som jag skulle kunna säga räddat mitt liv så är det du. det finns jävligt många personer som hjälpt mig och som funnits där och sett till att resa mig upp men jag är osäker om det finns någon som gjort det lika många gånger och lika bra som du gjort det, du är den som alltid sett till att jag mår bra och att jag är säker och jag har alltid velat kunna göra samma sak för dig men har aldrig varit bra nog, jag har aldrig räckt till och jag har tagit dig förgivet. jag har insett det nu och det gav mig ett sånt fall tillbaka rakt ner till jag vet inte vad man ska kalla det. botten, ungefär. längst ner på livets skala. du är guds gåva till världen och jag är inte ens troende men du får mig att inse vad de orden betyder. du är den underbaraste människan jag vet och jag är så stolt över att kunna säga att jag känner dig jag är så stolt över att vara din vän jag är så stolt över att få säga att jag är din men jag vet inte längre ifall du är min. och jag vill verkligen att det ska vara så för du är min bästavän. jag hoppas att det är så jag har behandlat dig också men jag är inte säker. erica jag älskar dig mest. jag tycker om dig så mycket jag beundrar dig verkligen. jag klarar mig inte. jag bara gråter och gråter för om det inte är du och jag så är ingenting värt det längre. jag är ingenting utan dig jag säger inte bara så det är sant. du har lyft mig upp så många gånger och du har alltid varit den som jag aldrig behövt tvivla på om den älskar mig. det är så jävla äkta vänskap mellan dig och mig, är det fortfarande så eller låtsas vi bara att allt är okej? för om det är så så måste vi sluta med det och ta tag i allting för jag har ingen lust med att ta livet av mig. jag vill inte behöva säga att mitt liv tog slut vid femton års ålder men ifall jag förlorar dig, ifall vi glider ifrån varandra då blir jag tvungen till det, för du är mitt liv erica mitt allt du är min ängel och min räddning och min hjälte och min bästa vän och det finaste som finns och du är så jävla bra och bäst och jag vet inte allt du får orden att ta slut. och förlåt för att jag tar det här så offentligt men du svarar inte när jag ringer och jag kunde inte vänta tills imorgon och jag kan inte skriva det någon annanstans så det fick bli här. tror inte att någon annan orkar läsa ändå så det hoppas jag är okej. du är det bästa jag har, det bästa jag haft. jag vill bara att du ska må bra och att du ska vara lycklig. förlåt för att jag fått dig att känna på ett annat sätt. förlåt för jag inte varit den vän du förtjänar. FAN JAG KAN INTE SLUTA GRÅTA du är den ända som tycker om mig påriktigt. du är den ända som får mig att sluta känna mig som skit. du är den enda som lyckas ge mig hopp när jag mår som sämst. du är den enda som vet hur man tar hand om mig, du är den enda jag kan prata med, riktigt riktigt prata med och få ut något av det, du får mig att känna mig som en bättre människa. och du är den bästa människan. du är det bästa som finns i världen du är den underbaraste människan jag vet. du är verkligen det jag skojar inte jag är så jävla allvarlig som man kan bli. jag klarar inte av att förlora dig. jag älskar dig mest ju. förstår du det? och om inte; vad kan jag göra för att du ska förstå det? du är så vacker, insidan och utsidan. du är så speciell, och jag beundrar dig så. du ska bara veta. om jag fick välja en människa att vara så skulle jag välja dig. jag vet inte vad jag ska säga. ring mig okej? eller säg till när du ser det iallafall.. så tar vi resten i verkligheten. men jag är din föralltid.
mitt hjärta tillhör dig för all framtid.
Comment the photo
jag älskar dig du är bättre du är allt hm pusspusspusspuss <3<3<3<3<33<3<33
Men du ska veta, att jag har aldrig älskat en vän så mycket som du. Och jag tänker också säga allt vad jag tycker om dig, men i verkligheten, så att du ser att jag menar varenda ord jag säger. Säg till när du kan
jag älskar dig erica lindström
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/clarabirgell/423002581/
Visa toppen
Show footer