Wednesday 9 September 2009 photo 2/2
|
jag försöker att läka men det är svårt. önskar ibland att man kunde plocka bort ´vissa minnen från huvudet. grymt mycket lättare allt hade varit på ett sätt. fast då hade jag inte kunnat skratta åt alla knäppa minnen jag har såklart ;D haha.
det är svårare än vad man tror att vara helt ensam (fast det är jag ju inte har mina underbara vänner och min fina familj, men ni förstår mig säkert) man är van vid att hela tiden har den personen som står dig allra närms om hjärtat vid sin sida hela tiden. men nu har jag inte det. det är bara jaaaaaag. och det är skit jobbigt. men det är så det är, livet är hårt.
men jag tänker på allt varje dag, allt det fina, allt skratt, alla tårar, våra knäppa saker. allt som vi har varit med om. kan inte sluta tänka på det. men på ett sätt har jag det bra nu också, jag kan klara mig själv. jag kan känna mig älskad iallafall. försöker intala mig att jag är en bra människa. självförtroendet ligger absolut inte på topp. känner mig förnedrad o kränkt. men en dag vet jag att jag kommer att vara glad för att det slutade såhär. två personer kan älska varandra, men funkar inte ihop iallafall. det är meningen attg man ska göra varandra lycklig´och inte såra gång på gång.
vi har haft en underbar tid, men det är mycket i mina val som jag nu i efterhand ångrar. men så är det väl alltid. jaa jag vet inte vart mina tankar alltid är. dom snurrar runt som bara den...
18 om 10 dagar, hoppas på en lyckad kväll då iallafall (:
det är svårare än vad man tror att vara helt ensam (fast det är jag ju inte har mina underbara vänner och min fina familj, men ni förstår mig säkert) man är van vid att hela tiden har den personen som står dig allra närms om hjärtat vid sin sida hela tiden. men nu har jag inte det. det är bara jaaaaaag. och det är skit jobbigt. men det är så det är, livet är hårt.
men jag tänker på allt varje dag, allt det fina, allt skratt, alla tårar, våra knäppa saker. allt som vi har varit med om. kan inte sluta tänka på det. men på ett sätt har jag det bra nu också, jag kan klara mig själv. jag kan känna mig älskad iallafall. försöker intala mig att jag är en bra människa. självförtroendet ligger absolut inte på topp. känner mig förnedrad o kränkt. men en dag vet jag att jag kommer att vara glad för att det slutade såhär. två personer kan älska varandra, men funkar inte ihop iallafall. det är meningen attg man ska göra varandra lycklig´och inte såra gång på gång.
vi har haft en underbar tid, men det är mycket i mina val som jag nu i efterhand ångrar. men så är det väl alltid. jaa jag vet inte vart mina tankar alltid är. dom snurrar runt som bara den...
18 om 10 dagar, hoppas på en lyckad kväll då iallafall (:
Comment the photo
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/clavelito/408241959/