Wednesday 12 August 2009 photo 1/1
|
Kattungar idag!! :D :D
I likenäs fanns dem, fråga inte varför :)
När vi fångat in dem i buren och satt oss i den trånga bilden kände vi en stank komma virvlande och kunde inte undvikas genom att ha på ac:n på högsta grad.
-Mamma, det luktar fis. sade jag med lite panik i rösten.
-Gör det? ...Ja, det gör det. sade mamma, fast inte lika panikslagen.
Så vi började laborera om vem som verkligen var den skyldige och både jag och mamma var HELT oskyldiga!
Då vände jag mig om och tittade på katterna där bak i buren.
"AHA! Det är alltså någon av katterna som är den skykdiga!", tänkte- och sade jag.
Men livet gick vidare och vi vevade ner rutorna en liten stund.
MEN sedan kom den. Stanken med stort S. Det luktade plötsligt kattbajs.
Jag och mamma var fortfarande helt oksyldiga. Det stank nåt helt förfärligt.
-Mamma, det luktar kattbajs! sade jag med ännu mer panik i rösten än första gången.
- Ja, det gör det. Har de bajsat? undrade mamma, nu även hon något panikslagen.
Så jag tittade in i buren, och där låg den. En kattbajskorv. Det var sant. De hade bajsat, skitkatterna.
-SKA VI FÅ STÅ UT MED DEN HÄR STANKEN I FEMTON MIL?!! utbrast jag.
- Ja, det får vi nog ta och göra. sade mamma, fortfarande ganska lugn.
Men vi vevade ner rutorna igen och försökte stå ut, men då började ju katterna så klart pipa. Så mamma sa att vi inte kunde ha ner rutorna längre, för det lät för mycket.
DÅ var det inte kul. Men vi stod ut, trots allt.
Well well, life's toug when you want it not to be.
I likenäs fanns dem, fråga inte varför :)
När vi fångat in dem i buren och satt oss i den trånga bilden kände vi en stank komma virvlande och kunde inte undvikas genom att ha på ac:n på högsta grad.
-Mamma, det luktar fis. sade jag med lite panik i rösten.
-Gör det? ...Ja, det gör det. sade mamma, fast inte lika panikslagen.
Så vi började laborera om vem som verkligen var den skyldige och både jag och mamma var HELT oskyldiga!
Då vände jag mig om och tittade på katterna där bak i buren.
"AHA! Det är alltså någon av katterna som är den skykdiga!", tänkte- och sade jag.
Men livet gick vidare och vi vevade ner rutorna en liten stund.
MEN sedan kom den. Stanken med stort S. Det luktade plötsligt kattbajs.
Jag och mamma var fortfarande helt oksyldiga. Det stank nåt helt förfärligt.
-Mamma, det luktar kattbajs! sade jag med ännu mer panik i rösten än första gången.
- Ja, det gör det. Har de bajsat? undrade mamma, nu även hon något panikslagen.
Så jag tittade in i buren, och där låg den. En kattbajskorv. Det var sant. De hade bajsat, skitkatterna.
-SKA VI FÅ STÅ UT MED DEN HÄR STANKEN I FEMTON MIL?!! utbrast jag.
- Ja, det får vi nog ta och göra. sade mamma, fortfarande ganska lugn.
Men vi vevade ner rutorna igen och försökte stå ut, men då började ju katterna så klart pipa. Så mamma sa att vi inte kunde ha ner rutorna längre, för det lät för mycket.
DÅ var det inte kul. Men vi stod ut, trots allt.
Well well, life's toug when you want it not to be.