February
Friday 8 August 2008 photo 1/1
|
Jag hade en dröm inatt. Ganska ovanligt sådär, eller?
Jag kommer inte riktigt ihåg vilka händelser som skedde först, eller ens hela drömmen, men jag skriver ner't ändå.
Jag var i någon förort och strosade runt, sen kom jag till värsta zigenar(?)-kampingen typ, eller kanske bara en vanlig kamping. Hur som helst så stod min mormor i ett party-tält med en massa ackustiska gitarrer upphängda runtom henne, för hon lagade och fixade just gitarrer. Hon såg ut som en cool-lugn krigsveteran på kroppsspråket och hennes ögon sa att inget någonsin blir bra, men jag har rätt att stå här, så jag gör just det. Min gitarr behövde bara ett sträng-byte då en hade gått av. Jag gav den till henne och hon sa att hon skulle fixa den. Sen tog hon mig på skuldran och förde mig några meter utanför tältet. Där stod hon och predikade om att vi en gång haft det bra, att barnens vattenrutschbana hade funkat en gång i tiden o.s.v. Det var ju bara nonsens, men jag tog hennes ord på allvar ändå. Under den tiden, bakom min rygg hade morsan sågat av knoppen på min gitarr. Jag blev rasande och försökte konfrontera henne men hon bara skrattade.
Efter det kom jag bort därifrån och var plötsligt på en klippa med någon tror jag. Jag tog upp min mobiltelefon och tittade lite på den innan vi gick därifrån. Vi gick genom staden, eller byn bakom oss. Det var kullersten på marken överallt och det såg nästan ut som om vi befann oss på medeltiden. Jag tog upp min mobiltelefon från marken där vi gick ett fleral gånger. Vid något ställe hittade jag två karameller som jag stoppade in i munnen.
Sen var jag borta igen. Jag vaknade upp i en bil inte långt ifrån piren vid Rånäs slott, fortfarande med karamellerna i munnen, men jag tog inte ur dem. Jag fick för mig att jag såg grotesk ut medans jag gick förbi några tejer som precis hade anlänt med bilar dit jag vaknat upp. De tjatade med varann om en snubbe som hade fått för sig något tokigt om att man inte kunde säga ord som "roslagen" på den "högtid" som nu ägde rum och han hade smittat av sig det på dem. När jag hörde dem tala om honom gestaltade jag honom i mitt huvud och jag fick uppfattningen om att han var en riktig tönt, men ändå, på något konstigt vis, duktig på att ordna brudar åt sig själv. När jag hade tänkt till punkt på den tanken ser jag honom komma från den sist anlända bilen. Han har en trucker-keps, jeans nästan uppe vid naveln och en skjorta samt väst på sig. En riktig tönt. Han frågade mig om jag också tog till vara om den "högtid" som råder genom att vakna upp här. Av någon okänd anledning för mig själv ville jag ha hans uppskattning, så jag sa ja till det, väldigt sluddrigt eftersom jag fortfarande hade karamellerna i käften. Jag kände mig cool, jag kände att han tyckte att jag var cool. Någonting som han ville ha tag på undrade han om jag visste vart man kunde få tag på och till det sa jag ja, så vi gick därifrån. Vi snackade lite på vägen, men när vi kommit utanför Martin's hus blev han trött på mig för att jag sluddrade så mycket, så han gick därifrån.
Efter det befann jag mig plötsligt i en husvagn med min mormor, som inte var särskilt pratglad, Arthur's morföräldrar eller farföräldrar och Arthur's syster, men ingen utom mormor såg ut som de egentligen gör. Arthur's morfar eller farfar såg ut inte ut att vara en dag över arton, max. Arthur's syrra frågade om någon hört talas om negerfitta. Då svarade Arthur's morfar eller farfar att han hade gjort det och de började diskutera lite om det. Arthur's mormor eller farmor nämnde någonting om när de träffades och att hon var arton år äldre än sin partner. Jag kände i fickan att jag hade fem likadana mobiltelefoner i fickan. Varje gång jag plockat upp "min mobiltelefon" från marken tidigare hade det inte varit min.
Sen var jag borta igen. Jag gick än igen i staden/byn med kullersten på marken. Jag gick mot klippan där jag först varit och där hittade jag min mobiltelefon. Efter det gick jag tillbaks till husvagnen och fann där utanför den min elaka moder. Genom hela drömmen hade jag varit aslack på henne och undrat hur hon kunde göra en sån sak som att såga sönder min gitarr. Jag trodde att hon gjorde det för att hon köpt mig en ny gitarr eller något, men när jag frågade henne sa hon att hon gjorde det för att det var kul och skrattade elakt.
Jag kommer inte riktigt ihåg vilka händelser som skedde först, eller ens hela drömmen, men jag skriver ner't ändå.
Jag var i någon förort och strosade runt, sen kom jag till värsta zigenar(?)-kampingen typ, eller kanske bara en vanlig kamping. Hur som helst så stod min mormor i ett party-tält med en massa ackustiska gitarrer upphängda runtom henne, för hon lagade och fixade just gitarrer. Hon såg ut som en cool-lugn krigsveteran på kroppsspråket och hennes ögon sa att inget någonsin blir bra, men jag har rätt att stå här, så jag gör just det. Min gitarr behövde bara ett sträng-byte då en hade gått av. Jag gav den till henne och hon sa att hon skulle fixa den. Sen tog hon mig på skuldran och förde mig några meter utanför tältet. Där stod hon och predikade om att vi en gång haft det bra, att barnens vattenrutschbana hade funkat en gång i tiden o.s.v. Det var ju bara nonsens, men jag tog hennes ord på allvar ändå. Under den tiden, bakom min rygg hade morsan sågat av knoppen på min gitarr. Jag blev rasande och försökte konfrontera henne men hon bara skrattade.
Efter det kom jag bort därifrån och var plötsligt på en klippa med någon tror jag. Jag tog upp min mobiltelefon och tittade lite på den innan vi gick därifrån. Vi gick genom staden, eller byn bakom oss. Det var kullersten på marken överallt och det såg nästan ut som om vi befann oss på medeltiden. Jag tog upp min mobiltelefon från marken där vi gick ett fleral gånger. Vid något ställe hittade jag två karameller som jag stoppade in i munnen.
Sen var jag borta igen. Jag vaknade upp i en bil inte långt ifrån piren vid Rånäs slott, fortfarande med karamellerna i munnen, men jag tog inte ur dem. Jag fick för mig att jag såg grotesk ut medans jag gick förbi några tejer som precis hade anlänt med bilar dit jag vaknat upp. De tjatade med varann om en snubbe som hade fått för sig något tokigt om att man inte kunde säga ord som "roslagen" på den "högtid" som nu ägde rum och han hade smittat av sig det på dem. När jag hörde dem tala om honom gestaltade jag honom i mitt huvud och jag fick uppfattningen om att han var en riktig tönt, men ändå, på något konstigt vis, duktig på att ordna brudar åt sig själv. När jag hade tänkt till punkt på den tanken ser jag honom komma från den sist anlända bilen. Han har en trucker-keps, jeans nästan uppe vid naveln och en skjorta samt väst på sig. En riktig tönt. Han frågade mig om jag också tog till vara om den "högtid" som råder genom att vakna upp här. Av någon okänd anledning för mig själv ville jag ha hans uppskattning, så jag sa ja till det, väldigt sluddrigt eftersom jag fortfarande hade karamellerna i käften. Jag kände mig cool, jag kände att han tyckte att jag var cool. Någonting som han ville ha tag på undrade han om jag visste vart man kunde få tag på och till det sa jag ja, så vi gick därifrån. Vi snackade lite på vägen, men när vi kommit utanför Martin's hus blev han trött på mig för att jag sluddrade så mycket, så han gick därifrån.
Efter det befann jag mig plötsligt i en husvagn med min mormor, som inte var särskilt pratglad, Arthur's morföräldrar eller farföräldrar och Arthur's syster, men ingen utom mormor såg ut som de egentligen gör. Arthur's morfar eller farfar såg ut inte ut att vara en dag över arton, max. Arthur's syrra frågade om någon hört talas om negerfitta. Då svarade Arthur's morfar eller farfar att han hade gjort det och de började diskutera lite om det. Arthur's mormor eller farmor nämnde någonting om när de träffades och att hon var arton år äldre än sin partner. Jag kände i fickan att jag hade fem likadana mobiltelefoner i fickan. Varje gång jag plockat upp "min mobiltelefon" från marken tidigare hade det inte varit min.
Sen var jag borta igen. Jag gick än igen i staden/byn med kullersten på marken. Jag gick mot klippan där jag först varit och där hittade jag min mobiltelefon. Efter det gick jag tillbaks till husvagnen och fann där utanför den min elaka moder. Genom hela drömmen hade jag varit aslack på henne och undrat hur hon kunde göra en sån sak som att såga sönder min gitarr. Jag trodde att hon gjorde det för att hon köpt mig en ny gitarr eller något, men när jag frågade henne sa hon att hon gjorde det för att det var kul och skrattade elakt.
Comment the photo
XD
14 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/craze/249747354/
Visa toppen
Show footer