Wednesday 16 December 2009 photo 2/2
|
Ett år. Ett helt år sedan jag såg honom senast. Jag vet inte ens var han bor. Ingen aning om hur han har det, ingen aning om vem som tar hand om honom. Vem som älskar honom.
För 366 dagar sedan satt jag och grät hela vägen till skolan, under rasterna och när jag kom hem på eftermiddagen. Och jag vet inte om jag ångrar att jag inte åkte för att träffa honom en sista gång. Men det gjorde jag inte, och det går inte att ändra på nu. Ett av mina vackraste minnen är daterat ett år sedan. När han fortfarande fanns där att älska.
För mig är du alltid det finaste som finns.
<3
Annons