Wednesday 20 August 2008 photo 1/1
|
Var och såg på vänskapsmatchen mellan Sverige - Frankrike idag på nya Ullevi. 50 år ni vet. Men det borde jag inte ha gjort, jag skulle ha sett den hemma. Kunde inte ha varit en värre upplevelse.
Jag kommer till dit mitt lag skulle samlas och känner hur jag verkligen längtar där ifrån. Sedan ska vi gå på ett sjukt klångt led 3 och 3 in på ullevi i regn och utan publik. Vet ärligt talat inte om det hade varit så mkt bättre med publik, men men. Var där 1 ½ timma innan matchen ens skulle börja för att lyssna till Sibel, till några som pratade och se en göra om sitt mål som han gjorde för vad var det, typ 50 år sedan.
Platserna vi fick var verkligen super bra... NOT! Vi satt under storbildsskärmen och därmed långt ifrån planen, ganska långt ner vilket gjorde att man inte kunde se planen ovanifrån och följa med på det sättet. Men det värsta av allt, det var att vi var typ omringade av små skitungar som trodde att dom ägde allt och alla. Verkligen ALLT OCH ALLA. Dom verkade också tro att den som smällde högst i stolarna var den som tuffast och skulle gå längst här i livet. Och deras tränare var inte bättre. Min förkortning av honom skulle väl vara något i stil med: en pervers gubbjävel. Men kollar fan inte på folk man inte känner som man låtsas känna på det där viset. Och sedan håller man INTE kvar blicken och följer personen i fråga tills dess att man inte ser den.
Vanligt hyfs borde han lära sig asså. Skönt att jag inte spelar i Zenith varifrån han kommer i alla fall.
Sedan på tillbaka vägen så var jag inte så konsentrerad men framförallt så tittade jag inte riktigt nog var jag satte foten. Satte den på en trappstegskant i blöt betong och mina skor hade gummisula vilket fick följden att jag halkade. Min fot vek sig under mig och "gled" ner till trappsteget under men jag klarade inte av att stå på utsidan på foten så jag trillade. Hade tyvärr händerna fulla så jag kunde inte ta emot mig med mer än armbågen vilken jag fick ont i för det men de e bara en bagatell. Men som alla känner så väl till så är armbågen och axeln sammanlänkade med överarmen, vilket gjorde att när jag tog emot mig med armbågen så trycktes axeln upp så nu har jag så otroligt ont i den att de e inte sant.
När jag kom hem så skulle jag ta fram en tröja men det låg några stycken över en, så jag tog ut dom och skulle hålla dem med högerhanden. Det gjorde så ont i axeln att jag tappade dom på golvet och blev för att inte överdriva jävligt förbannad på mig själv.
Nå ja, jag ska inte klaga. Det finns folk som har det värre.
Jag kommer till dit mitt lag skulle samlas och känner hur jag verkligen längtar där ifrån. Sedan ska vi gå på ett sjukt klångt led 3 och 3 in på ullevi i regn och utan publik. Vet ärligt talat inte om det hade varit så mkt bättre med publik, men men. Var där 1 ½ timma innan matchen ens skulle börja för att lyssna till Sibel, till några som pratade och se en göra om sitt mål som han gjorde för vad var det, typ 50 år sedan.
Platserna vi fick var verkligen super bra... NOT! Vi satt under storbildsskärmen och därmed långt ifrån planen, ganska långt ner vilket gjorde att man inte kunde se planen ovanifrån och följa med på det sättet. Men det värsta av allt, det var att vi var typ omringade av små skitungar som trodde att dom ägde allt och alla. Verkligen ALLT OCH ALLA. Dom verkade också tro att den som smällde högst i stolarna var den som tuffast och skulle gå längst här i livet. Och deras tränare var inte bättre. Min förkortning av honom skulle väl vara något i stil med: en pervers gubbjävel. Men kollar fan inte på folk man inte känner som man låtsas känna på det där viset. Och sedan håller man INTE kvar blicken och följer personen i fråga tills dess att man inte ser den.
Vanligt hyfs borde han lära sig asså. Skönt att jag inte spelar i Zenith varifrån han kommer i alla fall.
Sedan på tillbaka vägen så var jag inte så konsentrerad men framförallt så tittade jag inte riktigt nog var jag satte foten. Satte den på en trappstegskant i blöt betong och mina skor hade gummisula vilket fick följden att jag halkade. Min fot vek sig under mig och "gled" ner till trappsteget under men jag klarade inte av att stå på utsidan på foten så jag trillade. Hade tyvärr händerna fulla så jag kunde inte ta emot mig med mer än armbågen vilken jag fick ont i för det men de e bara en bagatell. Men som alla känner så väl till så är armbågen och axeln sammanlänkade med överarmen, vilket gjorde att när jag tog emot mig med armbågen så trycktes axeln upp så nu har jag så otroligt ont i den att de e inte sant.
När jag kom hem så skulle jag ta fram en tröja men det låg några stycken över en, så jag tog ut dom och skulle hålla dem med högerhanden. Det gjorde så ont i axeln att jag tappade dom på golvet och blev för att inte överdriva jävligt förbannad på mig själv.
Nå ja, jag ska inte klaga. Det finns folk som har det värre.