Wednesday 30 March 2011 photo 1/1
|
Ditt sista skratt.
Ekar i mina tankar varenda natt.
Din sista blick.
Innan änglarna din själ fick.
Hur jag önskar du vore kvar.
Jag ropar, men får ej nåt svar.
Gudarna ska veta att jag dig saknar.
Att livet är miserabelt när jag vaknar.
Dagen då du blev hämtad av änglarna.
Då ljuset sken i speglarna.
En nystart för oss alla.
Nätterna har blivit kalla.
Din hand jag tog i min.
Alla onda andar, försvinn.
I dina ögon såg jag hoppet dö.
Med ditt leende sa du adjö.
Tårarna rann nedför kinden.
Borta var du, borta med vinden.
Som ett blixtnedslag försvann du ur mitt liv.
Blytunga känns nu varje kliv.
Parken som var vår går jag förbi var dag.
Jag biter ihop, men förblir svag.
Jag saknar din närhet, din röst.
Jag saknar ditt huvud på mitt bröst.
Om nätterna blickar jag upp mot månen.
Stjärnorna blänker och jag tror mig höra telefonen.
Men det är bara mitt sinne som spelar mig spratt.
För jag vet att jag aldrig, aldrig igen kommer få höra ditt skratt.
Annons